revolutioner
Amerikanska revolutionen-orsaker
Britterna har det som senare blir Amerika i olika kolonier. Britterna utsätter kolonisterna för orättvisa och diskriminering. Sjuårskriget kostade mycket för Storbritannien och eftersom Storbritannien behövde få in pengar, ökade de skatterna för kolonierna radikalt, vilket såklart skapade irritation hos kolonisterna. Ännu mer irritation skapas när koloniesterna tvingas betala militär närvaro, inte längre får köpa ex. socker, glas och papper utan skatter, behövde betala för varje stämpel på varje brev eller dokument de skickade(stämpellagen), fick handelsrestriktioner, inte fick bo väster om Appalacherna och inte fick ha egen valuta. Det fanns också stora religiösa skillnader mellan England och kolonierna och det finns fall då britter flyttar över till kolonierna för att få tillämpa sin religion. När sedan England kommer och tar över kolonierna så att de fortfarande inte kan tillämpa sin religion utan problem skapas missnöje. Allt detta redovisades i ppt1 och pp1genomgången.
Kolonierna protesterar mot skatterna, det bristande inflytandet i brittiska parlamentet, handelsrestriktioner och de börjar tänka att de skulle klara sig bättre utan Storbritannien, detta framgick i pp1-genomgången. Om de fick betala mycket pengar utan att ha några som helst egentligen politiska inflytanden och med en social ställning där deras åsikter inte togs på allvar och de blev behandlade som om de vore sämre, är det inte i min mening konstigt att missnöje skapas. ”No taxation without representation”, var de blivande amerikanarnas slagord, enligt ppt1, amerikanerna blev irriterade på att de behövde betala dyr skatt utan att få vara med och påverka vad som skedde i samhället. Dessa slagord tycker jag visar tydligt hur kolonisternas missnöje verkligen existerade.
En idé började skapas, Common Sense skrevs av Thomas Paine som bygger på tankar om hur konstigt det var att lilla Storbritannien styrde alla kolonier och idén om koloniernas egen potential växte sig allt starkare, kolonierna visste nu att de ville bli självständiga, enligt ppt1 och pp1genomgången.
På grund utav dessa tankar om en potentiell förändring och irritation över ovanstående orättvisor ådrog sig en grupp utklädda till indianer mycket uppmärksamhet när de välte ett skepp med te som protest mot att kolonisterna var tvungna att betala extra skatt för te och andra varor (boston tea party). Detta var början på den amerikanska revolutionen, som det redovisas i pp1genomgången.
Franska revolutionen- orsaker
I Frankrike hade skördarna slagit fel i flera års tid vilket resulterade i hungersnöd och mycket höga brödpriser. I näringslivet rådde konkurrens från England vilket ledde till arbetslöshet (framförallt i textilfabrikerna). Feodala system återinätts mot tredje ståndet, vilket såklart inte uppskattdes. Bönderna och borgarna fick kämpa sig fram mot överlevnad i det vacklande Frankrike samtidigt som präster och adel unnade sig lyxliv. Kungafamiljen unnade sig dyra smycken, kläder och resor samtidigt som många svalt. Detta skapade såklart ilska och misstro mot kungafamiljens kapacitet att leda ett land mot framgång, enligt ppt1 och pp1genomgången.
För att späda på ännu mer började upplysningsfilosofernas idéer om frihet och lika värde spridas bland tredje ståndet och 1789 släpptes Siéyes skrift om tredje ståndet som den ”nyttiga klassen” som faktiskt åstadkom saker och ting och adeln som en ”onyttig klass”. Detta redovisas i ppt1.
Kungens finansministrar försökte att få igenom skattereformer då även adeln skulle betala skatt, eftersom tidigare krig som Frankrike deltagit i slagit hårt mot Frankrikes ekonomi, men adeln vägrade (aristokratiska revolutionen 1789). Då fick tredje ståndet nog, skapade ett dödläge igenom att vilja rösta individuellt istället för ståndvis i franska riksdagen, skapade en ed där det lovade att stå tillsammans i revolutionen tills en ny konstitution skapats (eden i bollhuset), de kallar sig nationalförsamlingen (borgarskapets revolution 1789), störtade bastiljen i jakt på vapen när det ryktas om att kungen vill störta nationalförsamlingen (folkets revolution 1789), bönderna bränner hus och skuldbrev (böndernas revolution 1789) och (till slut) avrättas kungafamiljen när de försökte lämna landet med hjälp av Axel von Fersen, precis som det redovisas i ppt1 och pp1genomgången. Ironiskt nog var det adeln som startade revolutionen, och förlorade på den.
Nationalförsamlingen var en grupp bestående utav, till en början, tredje ståndet som ledde revolutionen och störtade monarken enligt ppt3. Här anslöts senare adel och präster. De avskaffar privilegiesamhället och antar ”förklaringen om människors rättigheter”, båda 1789, såsom det redovisades i ppt1.
Likheter och skillnader
Den främsta likheten jag ser, är själva missnöjet. Även om missnöjet skiljer sig igenom vilka exakta händelser som lett fram till det, är ändå grunden densamma i båda revolutioner. De undertryckta, de som har minst att säga till om och som utnyttjas för att systemet ska gå runt, som används som spelpjäser utan någon egen åsikt, får nog och står upp för sig själva. De tar saken i egna händer och försöker skapa ett samhälle som bättre öppnar upp för deras möjlighet att bli behandlade precis som alla andra.
Skillnaden som jag ser, är att i Frankrike var det medlemmar utav samma land som förtryckte dem som befann sig i underläge, medan Storbritannien istället utnyttjade koloniesterna som sedan skapade ett eget land, utan de som utnyttjat och förtryckt dem, enligt pp1genomgången. Jag skulle tro att det är enklare att skapa en förändring för amerikanerna för de kan efteråt skapa en distans till konflikterna eftersom de gör sig fria från britterna och deras orättvisa och de kan ifrågasätta begreppet kolonialism som var relativt nytt, men franskarna var tvungna att sätta sig upp mot ett system som alltid funnits och som, mer eller mindre, har fungerat och var tvungna att ifrågasätta invånarna av sitt eget land. Det var antagligen svårare att finna mod att förändra den strukturen och ifrågasätta någon som alltid delat samma kultur, arv och samhälle som en själv.
Som sagt tror jag att det var lättare för amerikanarna att distansera sig från konflikterna eftersom de blev fria. I Frankrike blev situationen antagligen svårare att hantera eftersom de som skapat missnöjet fortfarande var en del av deras land och därför tror jag också att misstänksamheten växte sig starkare i Frankrike. Jag tror att detta kan vara en orsak till skräckväldet eftersom jag anser att skräckväldet inte bara handlade om storhetsvansinne och sinnessjuka utan om misstänksamhet och stress över att få tillbaka det samhälle som tidigare hade funnits.
Konsekvenser
I amerikanska revolutionen lyckades kolonierna uppnå självständighet och lyckades komma ifrån Storbritanniens styre. Det blev också frihandel mellan England och USA.
Denna revolution inspirerade också andra samhällen att stå på sig mot envälden och adelsförtryck, USA blev den idealistiska staten för många nationer. Efter revolutionen skapades ”Splendid isolation” då Amerika isolerade sig från Europa. Liberalismens idéer fann också en tid att blomma ut på. Allt detta redovisas i ppt1.
Enligt ppt2 fick slavar, svarta och afroamerikaner utstå mycket hat och diskriminering efter revolutionen, såsom att inte få bosätta sig varsomhelst och att inte få rösta. Jag tror att detta beror på att i en revolution föds mycket hat men också en tendens att ifrågasätta saker och ting som inte överensstämmer med det en upplevt tidigare. Här fanns då sociala minoriteter på plats för människors fördomar och hat gentemot sådant som de själva inte var.
I Frankrike skapades först ett skräckvälde utan feodalsystem och plutokrati men med mycket onödig död och angivarsystem där alla kontrarevolutionärer (eller de som antogs vara) dödades. Det var flest aristokrater och präster som dödades i skräckväldet men p.g.a. misstänksamhet kunde vem som helst som på mycket lösa grunder motsatt sig revolutionen, slinka med. Under skräckväldets dagar fanns, enligt ppt3, septembermorden, då många fängslades och dödades. På ett vis bidrog revolutionen till ett mer jämställt samhälle, trots skräckväldet. Kvinnorna fick rätt att skiljas, barnen fick möjlighet att gå i skola (åtminstone ett tag), slaveriet i de franska revolutionerna avskaffades och män över 25 oavsett inkomst fick rösta (i alla fall ett tag). Idag låter detta inte särskilt jämställt men på den tiden antar jag att det var ett enormt steg i jämställdhetsutvecklingen.
Revolutionskrigen inträffade, enligt ppt3, 1792 och existerade för att sprida revolutionens idéer vidare.
Religionen avskaffades och förnuftstempel skapades för att tilltro förnuftet istället för Gud. Logiken var viktig under denna period, en revolutionskalender och ett måttsystem som utgick från tiotalen skapades. Detta redovisades också i ppt3.
Robespierre var enligt ppt3, en av de ledande inom skräckväldet och precis som i alla revolutioner krävs det en ledare men när ledaren inte längre lyckas leda eller hela situationen blir något annat än vad en tänkt sig från början, vänds ofta denna ledare till syndabock. Han avrättades enligt ppt3 1794. Anledningen till att skräckväldet tog slut var, som det redovisades i ppt3, att krigslyckan vände och det blev politisk oro och splittring. Folk hade fått nog.
Napoleon kommer till makten som kejsare 1804 genom den oblodiga Brumairekuppen 1799 och genom sitt envälde (enväldet var tillbaka, trots att revolutionärerna kämpade så mycket för ett styrelseskick befriat från just det), och sina krig lägger han stora delar av Europa under sig och krigade sig fram till att skapa den stormakt vars ställning lever kvar än idag, även om det då dock var den största stormakten i hela Europa. Han skapar också en lagbok ”Code Napoleon” där revolutionens idéer var samlade. Denna resulterar bl.a. i att slaveriet återinförs. Till slut förlorar han slaget i Waterloo, avsätts, skickas till ön Elba som guvernör och den bourbonska restaurationen inträffar, det vill säga, 1814 återinsätts kungamakten med Ludvig XVIII. Allt detta redogörs det för i ppt3 och ppt3genomgången.
Frågan jag ställer mig själv är här; var egentligen franska revolutionen nödvändig om allt det som kämpades för (ett samhälle med mindre klasskillnader utan monarki och religion som det redovisas i pp4genomgången) ändå kom tillbaka? Var all den död, allt våld och allt hat verkligen värt det? Jag önskar att revolutionen hade kunnat gå igenom utan allt detta våld och all denna död men jag tycker att revolutionen var nödvändig. Även om inte alla problem får lösningar och en utopi skapas, så lyfter en revolution i alla fall frågorna till ytan och de ventileras och de ledande i ett samhälle kommer ha det i åtanke när det skapar en ny samhällsstruktur. Därför tycker jag att revolutionen var viktig eftersom den just representerade missnöjet i landet och lät det synas även om inte allt förbättrades. Precis som i alla revolutioner lyfts också andra frågor eftersom det är lättare att förändra saker och ting när samhället redan är i omvälvning och i detta fall lyftes ju frågor om kvinnor och barn och även om inte några radikala förändringar skedde väckte det i alla fall tankar och mer kunskap. Dock tycker jag att de ledandes fokus borde ligga ännu mer på att förbättra de sociala minoriteternas tillvaro. Istället för att passa på att förbättra tillvaron för ex. slavar och kvinnor, kommer de i efterhand och får ta mycket liten del utav den drivkraft till förändring som en revolution faktiskt innebär trots att kvinnor och slavar enligt ppt2 bidrog under revolutionerna med ex. mat och krigskraft.
Jag tycker att det är så med alla revolutioner. Revolutionerna som skedde på den tiden berodde ju inte på att det inte var ett globaliserat samhälle utan modern teknik eller att det inte fanns mänskorättsföreningar eller liknande. Än idag sker det ju revolutioner med våld och död och det beror på missnöjet. Så länge det finns missnöje i ett samhälle, finns det risk för revolution. I t.ex. den arabiska våren löste sig inte allt som behövde en lösning, men det bevisas att missnöjet existerar och att det finns mycket kvar att förändra och vi som upplevde den kommer aldrig att glömma att det finns så mycket människor som inte trivs med sin tillvaro som när som helst kan explodera och att det finns så mycket som borde göras. Detta väcker diskussioner, tankar och ökad förståelse, och så länge det gör det anser inte jag att en revolution går att kalla meningslös.
Upplysningsfilosofernas idéer, tankar och ideal slog igenom. Deras tankar går att finna i det samhällen som skapas, samhällen utan religion, envälde, med mänskliga rättigheter såsom frihet och rätten att äga och att göra uppror om de beslutsfattande inte uppfyller det de lovat.
Efter revolutionerna samlades också stormakter till den s.k. Wienkongressen och ritade om kartan eftersom så många delar av Europa varit beroende utav Napoleon, i ett försök till att stoppa nya revolutioner (vilket inte lyckades).
Vinnare och förlorare
Vinnarna i franska revolutionen var borgarna eftersom de fick mer inflytande. Förlorarna var adeln och prästerna eftersom många tillhörande dessa stånd, dödades under skräckväldet, och de förlorade mycket makt och inflytande. Deras privilegier, som att de hade möjlighet att leva lyxliv när resten av folket svalt, gick förlorat. Kungafamiljen var också tydliga förlorare eftersom Ludvig XVI och Marie Antoinette avrättades.
Koloniernas invånare blev vinnare eftersom det nådde en situation som de ville uppnå, självständighet . Det är dock lätt att utgå ifrån att hierarkier och diskrimineringar plötsligt försvinner bara för att en samhällsstruktur förändras. Självklart fanns det förlorare inom kolonierna också. Slaveriet upphörde tidigare i Storbritannien än i Amerika och det hat och den diskriminering som slavar och afroamerikanare fick utstå hade då minskat. Dessa sociala minoriteter hade vunnit på om Storbritannien och Amerika hade fortsatt var ett samhälle. Möjligt är också att andra sociala minoriteter hade tjänat på det såsom kvinnor. Britterna förlorade eftersom de förlorade kolonier som givit dem mycket pengar genom ex. höga skatter. Indianernas boplatser hade också bevarats under koloniernas tid så de kan också antas som förlorare eftersom det inte fanns en lika avskild plats för dem att bo på senare.
Arvet
Idag är både USA och Frankrike demokratier med respekt för alla människors lika värde. Möjligt att den tanken härstammar redan från revolutionerna.
USA är idag den ledande stormakten i världen. Jag kan dock inte låta bli att spekulera över huruvida Storbritannien och USA hade blivit en stark stormakt tillsammans eller inte. Å ena sidan tror jag att de hade kunnat växa sig väldigt stora och inflytelserika tillsammans med å andra sidan tror jag att det krävs en stabilitet och viss trivsel i ett land för det ska kunna få så pass stark ställning som USA har idag. Jag tror att det var nödvändigt med en revolution då missnöjet minskade och de blev självständiga. När de klarade att genomföra denna revolution insåg de också sin kapacitet, ”om vi klarar en revolution klarar vi väl att styra ett land”, trots den anpassningstid som krävs när en koloni bryter sig fria och själva måste styra och lösa allting. Precis som det redovisades under ppt4 så stärks vi-känslan om det finns en gemensam yttre fiende och så tror jag är fallet i den här situationen och därför fick USA ännu större möjlighet att växa sig starkare eftersom de tillsammans mötte den yttre fienden Storbritannien och bröt sig fria.
Frankrikes nationalism växte sig starkt under Napoleons gyllene dagar eftersom Frankrike blev den ledande stormakten i Europa med många länder under sig, vilket redovisades i pp3genomgången. Jag tycker att lite utav det nationalistiska tänket finns kvar än idag, till exempel eftersom många franskar vägrar prata engelska och ofta i internationella arbeten väljer att klara sig själva. Under Napoleons gulddagar skapades empirstilen och Frankrike blev ledande inom konst, kultur och mode. Den höga ställningen inom dessa områden finns kvar än idag. Måttsystemet som inrättades finns också kvar än idag.
Jag anser också att det finns tydliga spår kvar utan ”Den amerikanska drömmen” i dagens USA. Eftersom Amerika klarade att göra sig självständigt och bygga upp ett starkt samhälle finns det en attityd i Amerika att de klarar av allting. Deras uppbrott från Storbritannien inspirerade som sagt många andra länder och deras isolation från andra länder tycker jag bara stärker tanken hur de glorifierar sin suveränitet. Jag tycker att den attityden har stigit vissa mycket inflytelserika amerikanare till huvudet, eftersom USA, enligt mig, som världens mäktigaste land inte förvaltar sin potential inom internationella relationer eller global kommunikation.
Vad hade hänt om revolutionerna inte skett?
Om varken Amerikas eller Frankrikes revolutioner hade ägt rum tror jag hade ingetdera av länderna varit så rika som de är eller haft den stora internationella ställning som de båda besitter idag eftersom de båda fick en chans att göra sina länder till stormakter, Frankrike tack vare att Napoleon vann så mycket krig och jag skulle tro att den attityd som skapades om att ingenting är omöjligt hjälpte USA på vägen.
Jag resonerar så att revolutionerna var viktiga för utan dem hade inga av frågorna ha lyfts och missnöjet hade fortsatt i tysthet. Då skulle fler enväldiga härskare kunnat ta tronen utan protest och går det för långt kan till slut ett samhälle förlora så mycket på det att det blir en nästintill okrossbar diktatur, till exempel som dagens Nordkorea ser ut. Jag tror alltså att det var väldigt viktigt att revolutionerna ägde rum. Samtidigt hade kanske det gått att lösa det missnöjet med mindre våld och död idag tack vare mer globala samhällen och bättre kommunikation.
Under Napoleons tid som härskare skapades ett hat mot Frankrike i hela Europa. Fiches håller, enligt ppt3, ett tal som stärker nationalismkänslan i hela Europa. Nationalism har en tendens att spåra ur och orsaka egoism i takt med att länder anser att de förtjänar det bästa även om det innebär problem för något annat land. I detta fall ger det upphov till kolonialism och konflikter, enligt ppt3. Om inte revolutionen hade inträffat hade antagligen inte Napoleon fått makten och hans härskartid som vände hela Europa emot honom hade inte inträffat. Om inte denna sprida nationalism inträffat hade internationella konflikter, såsom första världskriget (och i stora drag kanske t.o.m. andra) möjligtvis gått att förhindra.
Deklarationer
Jag anser att deklarationen som skrevs under Franska revolutionen i Frankrike är mest radikal i att ge människor rättigheter eftersom den tar upp saker som än idag anses mycket viktiga och som jag själv tycker känns aktuella såsom rätten till egen egendom och att alla är lika inför lag, vilket redogörs i ”Förklaringen om människors rättigheter 1789”, men den skrevs ändå för så pass länge sedan.
Fn:s deklaration om mänskliga rättigheter 1948, går ju egentligen längre i kampen mot mänskliga rättigheter eftersom den tar upp mer, men eftersom den är skriven i nutid och ändå påminner mycket om Frankrikes, så tycker jag att Frankrikes är mest radikal. Idag är det till exempel en mycket enklare process att ens skriva någonting, men sedan att få ut det till omvärlden och att skriva någon sådant under en revolution i dåtidens Frankrike skulle jag tro är att både riskera sitt liv och sin ställning. Jag tror att samhället på den tiden när amerikanska och franska revolutionen pågick, inte besatt lika mycket kunskap om t.ex. andra länder eller hur nationella konflikter skulle lösas, men idag när det finns organisationer, globala samarbeten och teknik som hjälper oss att veta vad som försiggår tycker jag att deklarationen från FN är mest paradoxal eftersom det idag finns möjlighet till stora förändringar och att deklarationens mål faktiskt genomförs, men ändå görs mycket lite och därför tycker jag att FNs deklaration ser mycket bra ut men inte överensstämmer med det som faktiskt sker. I dåtidens Frankrike kanske inte heller precis allt som beskrevs i deklarationen gick igenom, men det fanns inte heller lika mycket erfarenhet eller möjlighet att lösa situationen som det fanns 1948.
Jag tycker inte att den amerikanska deklarationen är alls lika radikal som Frankrikes eftersom den inte på långa vägar är lika utvecklad, bl.a. står det inte någonting alls om människors rätt att uttrycka sig eller rätt till att inte bli åtalad utan laglig grund. Detta tror jag kan bero på att Frankrike som sagt hyste mer misstänksamhet i sitt samhälle än vad amerikanerna gjorde (se ”vinnare och förlorare”) och därför ville ha en mer utvecklad konstitution att luta sig tillbaka mot.
Men den största skillnaden mellan konstitutionerna som jag finner är att i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948 står det mycket om nationella och internationella samarbeten och vikten av att dem, men i Frankrikes och USAs deklarationer finns inte ens de orden med. Jag tror att det beror på att för det första var vårt samhälle betydligt mer globalt men också att vi genomgått två världskrig och insåg hur viktigt det var att faktiskt kunna kommunicera på ett vettigt vis och att ha vänskapliga förbindelser mellan nationerna.
Britterna har det som senare blir Amerika i olika kolonier. Britterna utsätter kolonisterna för orättvisa och diskriminering. Sjuårskriget kostade mycket för Storbritannien och eftersom Storbritannien behövde få in pengar, ökade de skatterna för kolonierna radikalt, vilket såklart skapade irritation hos kolonisterna. Ännu mer irritation skapas när koloniesterna tvingas betala militär närvaro, inte längre får köpa ex. socker, glas och papper utan skatter, behövde betala för varje stämpel på varje brev eller dokument de skickade(stämpellagen), fick handelsrestriktioner, inte fick bo väster om Appalacherna och inte fick ha egen valuta. Det fanns också stora religiösa skillnader mellan England och kolonierna och det finns fall då britter flyttar över till kolonierna för att få tillämpa sin religion. När sedan England kommer och tar över kolonierna så att de fortfarande inte kan tillämpa sin religion utan problem skapas missnöje. Allt detta redovisades i ppt1 och pp1genomgången.
Kolonierna protesterar mot skatterna, det bristande inflytandet i brittiska parlamentet, handelsrestriktioner och de börjar tänka att de skulle klara sig bättre utan Storbritannien, detta framgick i pp1-genomgången. Om de fick betala mycket pengar utan att ha några som helst egentligen politiska inflytanden och med en social ställning där deras åsikter inte togs på allvar och de blev behandlade som om de vore sämre, är det inte i min mening konstigt att missnöje skapas. ”No taxation without representation”, var de blivande amerikanarnas slagord, enligt ppt1, amerikanerna blev irriterade på att de behövde betala dyr skatt utan att få vara med och påverka vad som skedde i samhället. Dessa slagord tycker jag visar tydligt hur kolonisternas missnöje verkligen existerade.
En idé började skapas, Common Sense skrevs av Thomas Paine som bygger på tankar om hur konstigt det var att lilla Storbritannien styrde alla kolonier och idén om koloniernas egen potential växte sig allt starkare, kolonierna visste nu att de ville bli självständiga, enligt ppt1 och pp1genomgången.
På grund utav dessa tankar om en potentiell förändring och irritation över ovanstående orättvisor ådrog sig en grupp utklädda till indianer mycket uppmärksamhet när de välte ett skepp med te som protest mot att kolonisterna var tvungna att betala extra skatt för te och andra varor (boston tea party). Detta var början på den amerikanska revolutionen, som det redovisas i pp1genomgången.
Franska revolutionen- orsaker
I Frankrike hade skördarna slagit fel i flera års tid vilket resulterade i hungersnöd och mycket höga brödpriser. I näringslivet rådde konkurrens från England vilket ledde till arbetslöshet (framförallt i textilfabrikerna). Feodala system återinätts mot tredje ståndet, vilket såklart inte uppskattdes. Bönderna och borgarna fick kämpa sig fram mot överlevnad i det vacklande Frankrike samtidigt som präster och adel unnade sig lyxliv. Kungafamiljen unnade sig dyra smycken, kläder och resor samtidigt som många svalt. Detta skapade såklart ilska och misstro mot kungafamiljens kapacitet att leda ett land mot framgång, enligt ppt1 och pp1genomgången.
För att späda på ännu mer började upplysningsfilosofernas idéer om frihet och lika värde spridas bland tredje ståndet och 1789 släpptes Siéyes skrift om tredje ståndet som den ”nyttiga klassen” som faktiskt åstadkom saker och ting och adeln som en ”onyttig klass”. Detta redovisas i ppt1.
Kungens finansministrar försökte att få igenom skattereformer då även adeln skulle betala skatt, eftersom tidigare krig som Frankrike deltagit i slagit hårt mot Frankrikes ekonomi, men adeln vägrade (aristokratiska revolutionen 1789). Då fick tredje ståndet nog, skapade ett dödläge igenom att vilja rösta individuellt istället för ståndvis i franska riksdagen, skapade en ed där det lovade att stå tillsammans i revolutionen tills en ny konstitution skapats (eden i bollhuset), de kallar sig nationalförsamlingen (borgarskapets revolution 1789), störtade bastiljen i jakt på vapen när det ryktas om att kungen vill störta nationalförsamlingen (folkets revolution 1789), bönderna bränner hus och skuldbrev (böndernas revolution 1789) och (till slut) avrättas kungafamiljen när de försökte lämna landet med hjälp av Axel von Fersen, precis som det redovisas i ppt1 och pp1genomgången. Ironiskt nog var det adeln som startade revolutionen, och förlorade på den.
Nationalförsamlingen var en grupp bestående utav, till en början, tredje ståndet som ledde revolutionen och störtade monarken enligt ppt3. Här anslöts senare adel och präster. De avskaffar privilegiesamhället och antar ”förklaringen om människors rättigheter”, båda 1789, såsom det redovisades i ppt1.
Likheter och skillnader
Den främsta likheten jag ser, är själva missnöjet. Även om missnöjet skiljer sig igenom vilka exakta händelser som lett fram till det, är ändå grunden densamma i båda revolutioner. De undertryckta, de som har minst att säga till om och som utnyttjas för att systemet ska gå runt, som används som spelpjäser utan någon egen åsikt, får nog och står upp för sig själva. De tar saken i egna händer och försöker skapa ett samhälle som bättre öppnar upp för deras möjlighet att bli behandlade precis som alla andra.
Skillnaden som jag ser, är att i Frankrike var det medlemmar utav samma land som förtryckte dem som befann sig i underläge, medan Storbritannien istället utnyttjade koloniesterna som sedan skapade ett eget land, utan de som utnyttjat och förtryckt dem, enligt pp1genomgången. Jag skulle tro att det är enklare att skapa en förändring för amerikanerna för de kan efteråt skapa en distans till konflikterna eftersom de gör sig fria från britterna och deras orättvisa och de kan ifrågasätta begreppet kolonialism som var relativt nytt, men franskarna var tvungna att sätta sig upp mot ett system som alltid funnits och som, mer eller mindre, har fungerat och var tvungna att ifrågasätta invånarna av sitt eget land. Det var antagligen svårare att finna mod att förändra den strukturen och ifrågasätta någon som alltid delat samma kultur, arv och samhälle som en själv.
Som sagt tror jag att det var lättare för amerikanarna att distansera sig från konflikterna eftersom de blev fria. I Frankrike blev situationen antagligen svårare att hantera eftersom de som skapat missnöjet fortfarande var en del av deras land och därför tror jag också att misstänksamheten växte sig starkare i Frankrike. Jag tror att detta kan vara en orsak till skräckväldet eftersom jag anser att skräckväldet inte bara handlade om storhetsvansinne och sinnessjuka utan om misstänksamhet och stress över att få tillbaka det samhälle som tidigare hade funnits.
Konsekvenser
I amerikanska revolutionen lyckades kolonierna uppnå självständighet och lyckades komma ifrån Storbritanniens styre. Det blev också frihandel mellan England och USA.
Denna revolution inspirerade också andra samhällen att stå på sig mot envälden och adelsförtryck, USA blev den idealistiska staten för många nationer. Efter revolutionen skapades ”Splendid isolation” då Amerika isolerade sig från Europa. Liberalismens idéer fann också en tid att blomma ut på. Allt detta redovisas i ppt1.
Enligt ppt2 fick slavar, svarta och afroamerikaner utstå mycket hat och diskriminering efter revolutionen, såsom att inte få bosätta sig varsomhelst och att inte få rösta. Jag tror att detta beror på att i en revolution föds mycket hat men också en tendens att ifrågasätta saker och ting som inte överensstämmer med det en upplevt tidigare. Här fanns då sociala minoriteter på plats för människors fördomar och hat gentemot sådant som de själva inte var.
I Frankrike skapades först ett skräckvälde utan feodalsystem och plutokrati men med mycket onödig död och angivarsystem där alla kontrarevolutionärer (eller de som antogs vara) dödades. Det var flest aristokrater och präster som dödades i skräckväldet men p.g.a. misstänksamhet kunde vem som helst som på mycket lösa grunder motsatt sig revolutionen, slinka med. Under skräckväldets dagar fanns, enligt ppt3, septembermorden, då många fängslades och dödades. På ett vis bidrog revolutionen till ett mer jämställt samhälle, trots skräckväldet. Kvinnorna fick rätt att skiljas, barnen fick möjlighet att gå i skola (åtminstone ett tag), slaveriet i de franska revolutionerna avskaffades och män över 25 oavsett inkomst fick rösta (i alla fall ett tag). Idag låter detta inte särskilt jämställt men på den tiden antar jag att det var ett enormt steg i jämställdhetsutvecklingen.
Revolutionskrigen inträffade, enligt ppt3, 1792 och existerade för att sprida revolutionens idéer vidare.
Religionen avskaffades och förnuftstempel skapades för att tilltro förnuftet istället för Gud. Logiken var viktig under denna period, en revolutionskalender och ett måttsystem som utgick från tiotalen skapades. Detta redovisades också i ppt3.
Robespierre var enligt ppt3, en av de ledande inom skräckväldet och precis som i alla revolutioner krävs det en ledare men när ledaren inte längre lyckas leda eller hela situationen blir något annat än vad en tänkt sig från början, vänds ofta denna ledare till syndabock. Han avrättades enligt ppt3 1794. Anledningen till att skräckväldet tog slut var, som det redovisades i ppt3, att krigslyckan vände och det blev politisk oro och splittring. Folk hade fått nog.
Napoleon kommer till makten som kejsare 1804 genom den oblodiga Brumairekuppen 1799 och genom sitt envälde (enväldet var tillbaka, trots att revolutionärerna kämpade så mycket för ett styrelseskick befriat från just det), och sina krig lägger han stora delar av Europa under sig och krigade sig fram till att skapa den stormakt vars ställning lever kvar än idag, även om det då dock var den största stormakten i hela Europa. Han skapar också en lagbok ”Code Napoleon” där revolutionens idéer var samlade. Denna resulterar bl.a. i att slaveriet återinförs. Till slut förlorar han slaget i Waterloo, avsätts, skickas till ön Elba som guvernör och den bourbonska restaurationen inträffar, det vill säga, 1814 återinsätts kungamakten med Ludvig XVIII. Allt detta redogörs det för i ppt3 och ppt3genomgången.
Frågan jag ställer mig själv är här; var egentligen franska revolutionen nödvändig om allt det som kämpades för (ett samhälle med mindre klasskillnader utan monarki och religion som det redovisas i pp4genomgången) ändå kom tillbaka? Var all den död, allt våld och allt hat verkligen värt det? Jag önskar att revolutionen hade kunnat gå igenom utan allt detta våld och all denna död men jag tycker att revolutionen var nödvändig. Även om inte alla problem får lösningar och en utopi skapas, så lyfter en revolution i alla fall frågorna till ytan och de ventileras och de ledande i ett samhälle kommer ha det i åtanke när det skapar en ny samhällsstruktur. Därför tycker jag att revolutionen var viktig eftersom den just representerade missnöjet i landet och lät det synas även om inte allt förbättrades. Precis som i alla revolutioner lyfts också andra frågor eftersom det är lättare att förändra saker och ting när samhället redan är i omvälvning och i detta fall lyftes ju frågor om kvinnor och barn och även om inte några radikala förändringar skedde väckte det i alla fall tankar och mer kunskap. Dock tycker jag att de ledandes fokus borde ligga ännu mer på att förbättra de sociala minoriteternas tillvaro. Istället för att passa på att förbättra tillvaron för ex. slavar och kvinnor, kommer de i efterhand och får ta mycket liten del utav den drivkraft till förändring som en revolution faktiskt innebär trots att kvinnor och slavar enligt ppt2 bidrog under revolutionerna med ex. mat och krigskraft.
Jag tycker att det är så med alla revolutioner. Revolutionerna som skedde på den tiden berodde ju inte på att det inte var ett globaliserat samhälle utan modern teknik eller att det inte fanns mänskorättsföreningar eller liknande. Än idag sker det ju revolutioner med våld och död och det beror på missnöjet. Så länge det finns missnöje i ett samhälle, finns det risk för revolution. I t.ex. den arabiska våren löste sig inte allt som behövde en lösning, men det bevisas att missnöjet existerar och att det finns mycket kvar att förändra och vi som upplevde den kommer aldrig att glömma att det finns så mycket människor som inte trivs med sin tillvaro som när som helst kan explodera och att det finns så mycket som borde göras. Detta väcker diskussioner, tankar och ökad förståelse, och så länge det gör det anser inte jag att en revolution går att kalla meningslös.
Upplysningsfilosofernas idéer, tankar och ideal slog igenom. Deras tankar går att finna i det samhällen som skapas, samhällen utan religion, envälde, med mänskliga rättigheter såsom frihet och rätten att äga och att göra uppror om de beslutsfattande inte uppfyller det de lovat.
Efter revolutionerna samlades också stormakter till den s.k. Wienkongressen och ritade om kartan eftersom så många delar av Europa varit beroende utav Napoleon, i ett försök till att stoppa nya revolutioner (vilket inte lyckades).
Vinnare och förlorare
Vinnarna i franska revolutionen var borgarna eftersom de fick mer inflytande. Förlorarna var adeln och prästerna eftersom många tillhörande dessa stånd, dödades under skräckväldet, och de förlorade mycket makt och inflytande. Deras privilegier, som att de hade möjlighet att leva lyxliv när resten av folket svalt, gick förlorat. Kungafamiljen var också tydliga förlorare eftersom Ludvig XVI och Marie Antoinette avrättades.
Koloniernas invånare blev vinnare eftersom det nådde en situation som de ville uppnå, självständighet . Det är dock lätt att utgå ifrån att hierarkier och diskrimineringar plötsligt försvinner bara för att en samhällsstruktur förändras. Självklart fanns det förlorare inom kolonierna också. Slaveriet upphörde tidigare i Storbritannien än i Amerika och det hat och den diskriminering som slavar och afroamerikanare fick utstå hade då minskat. Dessa sociala minoriteter hade vunnit på om Storbritannien och Amerika hade fortsatt var ett samhälle. Möjligt är också att andra sociala minoriteter hade tjänat på det såsom kvinnor. Britterna förlorade eftersom de förlorade kolonier som givit dem mycket pengar genom ex. höga skatter. Indianernas boplatser hade också bevarats under koloniernas tid så de kan också antas som förlorare eftersom det inte fanns en lika avskild plats för dem att bo på senare.
Arvet
Idag är både USA och Frankrike demokratier med respekt för alla människors lika värde. Möjligt att den tanken härstammar redan från revolutionerna.
USA är idag den ledande stormakten i världen. Jag kan dock inte låta bli att spekulera över huruvida Storbritannien och USA hade blivit en stark stormakt tillsammans eller inte. Å ena sidan tror jag att de hade kunnat växa sig väldigt stora och inflytelserika tillsammans med å andra sidan tror jag att det krävs en stabilitet och viss trivsel i ett land för det ska kunna få så pass stark ställning som USA har idag. Jag tror att det var nödvändigt med en revolution då missnöjet minskade och de blev självständiga. När de klarade att genomföra denna revolution insåg de också sin kapacitet, ”om vi klarar en revolution klarar vi väl att styra ett land”, trots den anpassningstid som krävs när en koloni bryter sig fria och själva måste styra och lösa allting. Precis som det redovisades under ppt4 så stärks vi-känslan om det finns en gemensam yttre fiende och så tror jag är fallet i den här situationen och därför fick USA ännu större möjlighet att växa sig starkare eftersom de tillsammans mötte den yttre fienden Storbritannien och bröt sig fria.
Frankrikes nationalism växte sig starkt under Napoleons gyllene dagar eftersom Frankrike blev den ledande stormakten i Europa med många länder under sig, vilket redovisades i pp3genomgången. Jag tycker att lite utav det nationalistiska tänket finns kvar än idag, till exempel eftersom många franskar vägrar prata engelska och ofta i internationella arbeten väljer att klara sig själva. Under Napoleons gulddagar skapades empirstilen och Frankrike blev ledande inom konst, kultur och mode. Den höga ställningen inom dessa områden finns kvar än idag. Måttsystemet som inrättades finns också kvar än idag.
Jag anser också att det finns tydliga spår kvar utan ”Den amerikanska drömmen” i dagens USA. Eftersom Amerika klarade att göra sig självständigt och bygga upp ett starkt samhälle finns det en attityd i Amerika att de klarar av allting. Deras uppbrott från Storbritannien inspirerade som sagt många andra länder och deras isolation från andra länder tycker jag bara stärker tanken hur de glorifierar sin suveränitet. Jag tycker att den attityden har stigit vissa mycket inflytelserika amerikanare till huvudet, eftersom USA, enligt mig, som världens mäktigaste land inte förvaltar sin potential inom internationella relationer eller global kommunikation.
Vad hade hänt om revolutionerna inte skett?
Om varken Amerikas eller Frankrikes revolutioner hade ägt rum tror jag hade ingetdera av länderna varit så rika som de är eller haft den stora internationella ställning som de båda besitter idag eftersom de båda fick en chans att göra sina länder till stormakter, Frankrike tack vare att Napoleon vann så mycket krig och jag skulle tro att den attityd som skapades om att ingenting är omöjligt hjälpte USA på vägen.
Jag resonerar så att revolutionerna var viktiga för utan dem hade inga av frågorna ha lyfts och missnöjet hade fortsatt i tysthet. Då skulle fler enväldiga härskare kunnat ta tronen utan protest och går det för långt kan till slut ett samhälle förlora så mycket på det att det blir en nästintill okrossbar diktatur, till exempel som dagens Nordkorea ser ut. Jag tror alltså att det var väldigt viktigt att revolutionerna ägde rum. Samtidigt hade kanske det gått att lösa det missnöjet med mindre våld och död idag tack vare mer globala samhällen och bättre kommunikation.
Under Napoleons tid som härskare skapades ett hat mot Frankrike i hela Europa. Fiches håller, enligt ppt3, ett tal som stärker nationalismkänslan i hela Europa. Nationalism har en tendens att spåra ur och orsaka egoism i takt med att länder anser att de förtjänar det bästa även om det innebär problem för något annat land. I detta fall ger det upphov till kolonialism och konflikter, enligt ppt3. Om inte revolutionen hade inträffat hade antagligen inte Napoleon fått makten och hans härskartid som vände hela Europa emot honom hade inte inträffat. Om inte denna sprida nationalism inträffat hade internationella konflikter, såsom första världskriget (och i stora drag kanske t.o.m. andra) möjligtvis gått att förhindra.
Deklarationer
Jag anser att deklarationen som skrevs under Franska revolutionen i Frankrike är mest radikal i att ge människor rättigheter eftersom den tar upp saker som än idag anses mycket viktiga och som jag själv tycker känns aktuella såsom rätten till egen egendom och att alla är lika inför lag, vilket redogörs i ”Förklaringen om människors rättigheter 1789”, men den skrevs ändå för så pass länge sedan.
Fn:s deklaration om mänskliga rättigheter 1948, går ju egentligen längre i kampen mot mänskliga rättigheter eftersom den tar upp mer, men eftersom den är skriven i nutid och ändå påminner mycket om Frankrikes, så tycker jag att Frankrikes är mest radikal. Idag är det till exempel en mycket enklare process att ens skriva någonting, men sedan att få ut det till omvärlden och att skriva någon sådant under en revolution i dåtidens Frankrike skulle jag tro är att både riskera sitt liv och sin ställning. Jag tror att samhället på den tiden när amerikanska och franska revolutionen pågick, inte besatt lika mycket kunskap om t.ex. andra länder eller hur nationella konflikter skulle lösas, men idag när det finns organisationer, globala samarbeten och teknik som hjälper oss att veta vad som försiggår tycker jag att deklarationen från FN är mest paradoxal eftersom det idag finns möjlighet till stora förändringar och att deklarationens mål faktiskt genomförs, men ändå görs mycket lite och därför tycker jag att FNs deklaration ser mycket bra ut men inte överensstämmer med det som faktiskt sker. I dåtidens Frankrike kanske inte heller precis allt som beskrevs i deklarationen gick igenom, men det fanns inte heller lika mycket erfarenhet eller möjlighet att lösa situationen som det fanns 1948.
Jag tycker inte att den amerikanska deklarationen är alls lika radikal som Frankrikes eftersom den inte på långa vägar är lika utvecklad, bl.a. står det inte någonting alls om människors rätt att uttrycka sig eller rätt till att inte bli åtalad utan laglig grund. Detta tror jag kan bero på att Frankrike som sagt hyste mer misstänksamhet i sitt samhälle än vad amerikanerna gjorde (se ”vinnare och förlorare”) och därför ville ha en mer utvecklad konstitution att luta sig tillbaka mot.
Men den största skillnaden mellan konstitutionerna som jag finner är att i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948 står det mycket om nationella och internationella samarbeten och vikten av att dem, men i Frankrikes och USAs deklarationer finns inte ens de orden med. Jag tror att det beror på att för det första var vårt samhälle betydligt mer globalt men också att vi genomgått två världskrig och insåg hur viktigt det var att faktiskt kunna kommunicera på ett vettigt vis och att ha vänskapliga förbindelser mellan nationerna.
