thispageaintfound

max 3 200) 2) Fundera över motsatsparet fiktion – verklighet och hur de två motsatserna präglar Drottningens juvelsmycke. (Fundera även över det historiska!) i drottningens julvelsmycke Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist från 1834 berör en historisk händelse, nämligen Kung Gustav den tredje:s död på maskeradbalen 1792 i Stockholm. I romanen finns en framträdande karaktär, Tintomara och hen bär på ev. övernaturliga inslag eller vissa krafter som gör att alla som möter denna androgyna skönhet blir upp över öronen förälskade i henom. Berättelsen återberättas genom den, så vitt vi vet, påhittade karaktären Richard Furumo, som har fått historien berättad för sig av någon annan i ett tidigare skede, för Herr Hugo. Genom hela berättelsen påminns vi om detta “sagoberättande” genom att Furumo flikar in med sina egna betraktelser eller tankar om saker och ting. Denna distans påminner läsaren om sin position som läsare och bidrar till den s.k. romantiska ironin. Den romantiska ironin behandlar kontraktet med läsaren och rubbar på premissen kring att berättelsen hänt på riktigt. Romantiker delar uppfattningen om att vi bär på en, enligt föreläsningen med Mattias Pirholt, gemensam förlusterfarenhet och det är själva förlusten av enighet som pågår i romantiken och i.o.m. den romantiska ironin pågår förlusten av enigheten t.o.m. inne i läsaren, som hela tiden avkrävs att behandla sin ställning som mottagare av detta konstverk. I.o.m. att berättelsen berör en verklig händelse blir det möjligen extra viktigt att påminnas om att detta inte är sant. Den brukar kallas den första historiska romanen så det verkliga momente är förstås påtagligt, även om det förstås inte är en historisk korrekt skildring av denna händelse och de personer som befanns sig på och runtomkring operan .Det genrebrytande momentet är också, enligt föreläsning av Pirholt, typiskt romantiskt och i.o.m. att romanen innehåller både prosa, lyrik och dramatik blir det ännu mer påtagligt att det är en skönlitterär bok man har att förhålla sig till. Vi behöver aldrig fundera över om det är en facklitterär bok vi läser i och med dessa fiktionsbaserade och genreövergripande moment Romanen berör till stor del ämnen som konst, teater, operan och förstås, maskerad. Dessa moment som alla på något vis berör fiktion förstärker de fiktionsbaserade tendenserna i romanen. Detta utöver spär ev. detta på behandlingen av kontraktet med läsaren som nu utöver de redan komplexa berättarlagrena också måste ta i beaktning att romanen till stora delar utspelar sig på fiktionenes arenor. Tintomara betraktas olika utifrån olika ögon och hens identitet kodas då olika. Detta förväxlingsmomemnt lämpar sig väl i.o.m. skådespelen som ständigt pågår på något håll i romanen och gör det också möjligt att som läsare ställa sig frågan: Är Tintomara en ytterst skicklig skådespelare, en övernaturlig varelse eller en icke-binär person? Detta i sin tur väcker frågan, vad är inbillning och vad är verkligt? Vill Almqvist med Tintomara skapa en mystisk Om inte annat frår Tintomara oss att undra, vad är fiktion och vad är verklighet? Vad är ev. övernaturlig akrafter och vad är en demonstration av (1800talets) människors syn på kön och identitet? Jane Eyre skrevs av Charlotte Bronte 1847 och handlar om den föräldralösa flickan Jane Eyres liv. Efter att ha fått en plats som elev och sedan lärare på en flickskola hamnar hon efter ett par år som guvernat på Thornfield Hall, där Mr Rochester bor. De blir under hennes vistelse där kära i varandra. Det är dock inte det enda som drabbar henne på Thornfield, utan hon blir varse en del spöklika händelser, som i ett senare skede uppdagas vara utförda av Rochesters ex-fru Bertha Mason som är inspärrad i ett av slottets torn p.g.a sitt mentala tillstånd. Innan detta har uppdagats har Jane varit med om ett obehagligt nattligt besök vilket hon, i det till tentamen valda citatet, återberättar för Mr Rochester. Mr Rochester hävdar att det måste vara någon av de anställda, att det finns en logisk förklaring men Jane propsar att det är något annat, något rent så övernaturligt som en vampyr som har trängt sig in i hennes rum om natten och rivit sönder den brudslöja som hon ska bära på hennes och Mr Rochester stundande bröllop. Realismen är en litterär epok som förhåller sig realistiskt, verklighetstroget och detaljrikt till det den beskriver. Det finns också en vilja att gestala samhället med samma verklighetstrogna och detaljerade glasögon och således återfinns det i denna litteratur ofta skildringar av samhälleliga problem och socialt utsatta människor. Skildringar av vardagsmiljöer och av människor osm inte är sk. “undantagsmänniskor”, alltså inga hjältar och kungar, blir allt vanligare. Detta enligt föreläsning med Mattias Pirholt. I “Litterarurens historia i världen” framhålls detta också “Tidens hjältar blir just dessa anonyma gestalter ur den breda massans djup, som plötsligt visar sig vara litterärt dramatiska, emotionellt intressanta och socialt signifikativa.” dEt är möjligt att tänka sig JAne som just en sådan hjälte, en avnlig person som hamnar där hon hamnar i första hand tack vare sin begåvning och sina tillvägagångssätt. Just den situationen som återberättas i citatet är relativt spektakulär, men den utspelar sig i vardagslivets hjärt, hemmet, och det är också där samtalet mellan Eyre och Rochester bedrivs. I samma text diskuteras också en del vanligt förekommande teman, bl.a. det föräldralösa barnet smat kvinnan. Dessa teman återfinns tydligt då (Jane Eyre är föräldralös) Bertha och Jane står i fokus och deras roller, upplevelser och liv diskuteras, i och utanför citatet. I och med tolkningen att slöjan är en symbol för pengar, blir isärrivandet också en påminnelse om klass, och skildringar klass är vanligt förekommande i realismen, vilket framkompå föreläsning med Pirholt. I.o.m. att gotiken uppstod, enligt föreläsning med Linden, som en motreaktion på realismen, där det inte fanns utrymme att skildra övernaturliga eller “ovetenskapliga” fenomen, förhåller sig gotiken till realismens ideal ständigt. Att det “övernaturliga” också förklaras i slutändan på ett naturligt, om än märkligt sätt, ger realismen i alla fall rätt i slutändan. En vanlig stilfigur inom realismen är metonymier, enlogt Pirholt. “Am I leaving you without a tear— without a kiss—without a word?’ ‘Am I about to do it? Why, the day is already commenced which is to bind us indissolubly;(...)” Här pratar Rochester möjligeninte om just en kyss och en tår, utan om någon typ av ömhet, kärlek och saknad. Således blir kyssen och tåren en del av en helhet, en metonymi. Under föreläsning av Claudia Lindén har typikst gotiska drag diskuterats. de ämnen som inte kunde diskuteras i realismen, saker som inte kunde förklaras vetenskapligt, var tvungen att hitta fäste i en anna typ av litteratur, och genom det fick gotiken sitt genombrott, som en reaktion på realismen. Enligt Lindén är stora slott där mystiska saker försiggår, (och ofta kvinnor sitter inspärrade), stora patriarkers fallsamt figurerande av oförklarliga varelser som ex. vampyrer vanligt förekommande teman och symboler. I både “Silent Revolt: Slavery and the Politics of Metaphor in Jane Eyre och ”Burning Down the masters (Prison) House: Revolution and revelation in colonial and postcolonial Female Gothic,”skriver artikelförfattarna om hur Bertha bär på de sidor som Jane också bär på, de mörka, farliga sidorna. Bertha blir enligt “the metaphorical expression of Jane(...)Bertha thus becomes Janes truest and darkest double: she is the angry aspect of the orphan child, the ferocious secret self Jane has been trying to repress ever since her days at Gateshead.” . de andra texten skriver att “Bertha functions as Jane´´ dark double, the embodiement and expression of the governess generally repressed passion which could, if unleashed, prompt her to become Rochesters mistress”. Hon drar också en parallell till Eyres utspel i början av romanen när hon blir instängd i “the red room” i sitt barndomshem där hon utmålas som galen i.o.m. en ångestattack som triggas av inlåsningen. Alltså, Bertha och Jane bär på samma sidor, de som av omvärlden tolkas som galna, men jane har möjlighet att trycka undan dem. Bertha däremot komme rinte undan och hon spärras in. Detta möjliggör en tänkbar läsning om att Jane och Bertha delar känslor, erfarenheter och temperament, även om Jane lyckas begränsa sina uttryck av dem, och således är det inte en galning som har spärrats in i tornet på Thornfiels Hall, utan en kvinna, egentligen vem som helst, som blivit utsatt för en viss typ av behandling vilket har försatt henne i denna situation. Davidson diskuterar de gotiska författaras möjligheter att diskutera sexualproblematik, och att lösningen på detta var att placera omoralisk sexualitet i ngon typ av “orientalism”, något som de goda, moraliska, monogama västerlänningarna enbart hamnade i p.g.a de österländska strömmningar som drabbat dem genom imperialismen. Således kan amn göra läsningen att Bronte ville diskutera otrohet och gjorde det gennom att skapa Bertha med “österländsk moral” som objekt för otroheten, det var genom de ideér som hon givit rochester som han var kapabel till att vara otrogen. Slöjan som rivs sönder av Bertha i det till hemtentamen valda citatet, kan enligt Plazavara en symbol, inte bara för det stundande äktenskapet, utan också för slaveriet. Detta i.o.m. att Rochester köpt denna slöja för pengar han har tjänat på sin del i slaveriet. Det är därigenom möjligt att läsa Berthas söndertrasande av slöjan som en kritik mot detta. Textförfattaren nämner också slöjans täckande egenskaper, att det är just det den gör med Jane, den täcker hennes tankar kring kolonialmakternas tveksamma arbete. Davidson talar också om giftermålet som institution. Bertha och Rochesters äktenskap kan betraktas som helt och hållet kärlekslöst, enbart ett moment av handel och att detta resulterar i att kvinnan på ett vis förslavas. Kanske finns då en möjlighet att Brontes ville rikta kritik mot när det kärlekslösa äktenskapet blev en produkt som männen kunde handla med för att försätta kvinnorna i förslavning. Detta i sin tur lämnar möjligen diskussionen öppen för kritik mot att öppna möjligheterna att jämställa en vit medklasskvinna i england med en kvinna som lever i en koloni som slav. Huset, Thornfield Hall, är i sig en symbol för gotiken, men också för kolonialt värde och en stark patriark, samt en engelsk tradition, detta enligt Davison. På föreläsning om gotiken pratade Claudia Lindén om att “en stor patriark” är ett klassiskt gotiskt inslag, såsom den inspärrade kvinnan i tornet. Således följer dessa tydligt gotiska teman. Enligt Davison blir också Thornfield Hall, i.o.m. sin gotiska tradition, det stora ödsliga slottet där en kvinna från Jamaica är inspärrad på övervåningen, en plats där historia och kultur möts, medvetet och omedvetet. Det är också i detta som Bronte, enligt Davidson, undersöker hur huslighet och imperialism fungerar ihop. Davison skriver att Rochester och Berthas relation och nuvarande situation ytterligare förstärker Thornfield Hall som ett gostikst hem, där hemligheter frodas. Hon menar också att Bertha inte bara får vara en symbol för den galna kvinnan utan också skelettet i garderoben, den mörka hemligheten och bördan av imperialismen som gömmer sig i varje engelsk gentlemans hem under denna tid. “The crime that haunts Thornfiled Hall is slavery”. Berthas funktion blir därigenom att ständigt påminna om problematiken med slavhandel. när jane pratar om hennes ansikte, gör ho inte kopplingen att det är en “slav” under hon gör den eurocentriska tolkningen att hon är en vampyr, enligt Plaza. iom tolkningen att bertha är janes dubbelgånagre går här en möjlighet att se kombinationen av kolonialt förtryck och patraiaklat förtryck, något som idag möjligen kan översättat till intersektionalitet. 5) Vilka betydelser får kroppen i “aurora bunge” och Ett Dockhem ? Skiljer det sig mellan författarskapen? Anne Charlotte Lefflers novell “Aurore Bunge” från modernismens genombrott handlar om en ung societetsdam som hösten innan hon ska giftas bort med en man hon inte älskar, spenderar en sommar på landet. Först är innerstadsfröken äcklad av landsbygden men under en promenac upptäcker Aurore landets charm och naturens skönhet. Vid ett tillfälle bestämmer hon sig för att bada och hon hoppar ner i vattnet naken i brist på badkläder. när hon simmar i vågorna upplevs hon plötsligt väldigt fri och det uppstramade borgerliga sättet är som bortskäljt av vågorna. När hon väl på land igen upptäcker de röda märkena efter sin korsett hoppar hon ner i havet igen med förhoppning om att vattnet ska skölja bort dem. I och med korsetten som dels blir en litterär symbol för det rådande kvinnoförtrycket samt en direkt kommentar till det klädesplagg som förstör kvinnors kroppar, bär frigörelsen från denna att Aurore protesterar inte enbart mot korsetten men kanske också för en överlag patriarkal struktur och de borgerliga ideal hon levt under. hon får äntligen andas ut, bokstavligt och metaforiskt. I och med att det är i havet som “ärren” försvinner blir naturen i sin tur det som bidrar till hennes frigörelse. Under en föreläsning av Ann-sofie Lönngren diskuterades symbolen “Den dansande kvinnan” som i litteraturen innebär ett tecken på att något ligger i luften. Möjligen kan “Den simmande kvinnan” här bli en symbol på liknande vis, för en förändring som kan tyckas vara farlig, frigörelsen av den kvinnliga kroppen. I.o.m. att kvinnans kropp blir okontrollerad förlorar också samhället, både patriarkatet och klassamhället, delvis sin kontroll och sin makt över kvinnans kropp. Således blir det också en kommentar om makt och vem som bör ha makt över sin egna kropp. Under denna litterära epok ifrågasattes snörlivet och korsetten av diverse kvinnorörelser, i en text av Inger-Lise Hjordt-Vetlesen hämtad från “The History of Nordic Women´s literature” framgår det att “Kvinnosakskvinnorna däremot förkastade snörlivet och drog på reformdräkten, som täckte kroppen genom att följa dess egna linjer. De ville framträda som den “hela människan” och inte som tillgängligt kön. Den “naturliga” kvinnokroppen blev ett veritabelt dragplåster inom ramen för de nordiska kvinnorörelserna; det talades, skrevs och bildades föreningar omkring dräktreformen. Och förkämparna blev omtalade, hälsade med jubel eller förlöjligade.” . Att kroppen blir galen och fri i naturen är eventuellt ett gotiskt inslag, det sublima. Detta återfinns ytterligare i scenen när aurora står på fyrön och sjalen hennes blåser upp i vinden. På en ö i havet träffar Aurore en fångvaktare, de blir blixtsnabbt attraherade och kanske t.o.m. kära i varandra och trots att Aurore springer ut från huset i ångest när de håller på att hända, har de sex med varandra och Aurore, vilket upptcäks senare, blir vid tillfället gravid. Möjligen är detta inspirerat av naturalismens ideal, att ge efter för sina begär. Då hon fått reda på graviditeten gifter sig Aurore med den man hon inte älskar, för att få ett drägligt liv. Således blir kvinnans kropp också för uttryck av makt då makten över hennes liv och egna val begränsas i.o.m. barnet i magen. Aurores mamma spelar också roll i detta, hon är mån om att Aurore inte sk agöra något förhastat utan rätta sig efter det liv som givits henne. Enligt Hkordt-vetlesen är dettta inte enn helt ovanligt tema i litteratur från denna period. Hoon skriver “Ett annat vanligt motiv är den såriga mor-dotter-relationen. Medan förhållandet mellan mor och son oftast framstår som oproblematiskt, ses modern eller den äldre kvinnan som hinder för dotterns eller den yngre kvinnans utveckling mot självständighet. En metaforik som förbinder kvinnotillvaro med självuppgivelse, kaos, tyngd och förlust bekräftar flera texters djupa svartsyn.” När Aurore och fyrvaktaren tar avsked av varandra feminiseras hans kropp, han “lindade med en nästan kvinnlig åtbörd armarna kring hennes hals, lutade sin panna mot hennes kind och bröt ut i en snyftning.” Möjligen som en kritik mot ett rådande mansideal där mannen inte fick visa svaghet? Möjligen som en kommentar till att känslor inte är könsladdade, möjligen som en vilj att beskirva ett nyanserat känsloregister som en nödvändighet fö räkta kärlek, att kärleksrelationer kan eller till och med bör vara jämställda? naturalismen-att släppa efter för sina begär utan att det är fel, kanske lever detta kvar in i dean period? I Strindbergs “Ett Dockhem” som intertextuellt replikerar Henrik Ibsens “Ett dockhem” från 1879 som båda berör erfarenheter och rättigheter i ett äktenskap om än med något skilda utgångspunkter. Strindbergs huvudkaraktär Wilhlen blir uöörörd när han läser något hans fru skrivit som handlar om kvinnas underordnade position i äktenskapet och dess problematik. I och med detta vill han göra henne svartsjuk för att verkligen uppskatta honom och allt han upplever sig ha gjort för henne. Således uppvaktar han en anna kvinna, Ottillia framför sin frus ögon. När han talar med sin mamma om saken låter det såhär: “Vid bottinknäppningen tog jag ett litet tag med hand , hm . . . — Genera dig inte för mig , du , Ville , — sa gumman , — jag är gammal jag ! — . . . så här om skänkeln .(...) s. 280 — Hvad hon hade sagt ? J o hon hade sagt åt henne att hon var kokett . Det hade hon sagt . — Hur kunde du säga det , sa jag . Du är väl aldrig svartsjuk heller ! — Jag , svartsjuk på den der ! — brast hon ut . — Ja det förvånade mig , ty ett så intelligent och förståndigt fruntimmer kunde väl aldrig gå och se på en annans man !” blir kvinnans kropp ett objekt för att reducera hans frus makt, för att göra henne svartsjuk. på så vis blir den andra kvinnan “otillia”s kropp enbart ett redskap för att förskjuta maktpositionerna i relationen samt blir ett redsakp för eventuellt begär och åtrå hos hustrun. kroppen intimiseras, beröringen sexualiseras. i ett stycke står det att kvnnan kan jämställas med en prostituerad för att hon försörjs. dett aunderstryker ytterligare beroendet av kvinnas kropp i relation till manenn, samt dens tändiga närvaraon av kvinnans kropp. mannen är i första hand en männsika men kvinnan reduceras till en kropp vilket gör henne till en handelsvara i helat annan utsträckning, kroppen är till allämnt spel på marknaden, inte enbartfr kvinnan. iNte nog med att kvinnans kropp är på spelaplanen för att förskjuta maktpositioner, den är inte ens i första hand kvinnans att förflytta, utan mannens. kroppen framkallar känslor i och med kroppens makt, att bli begärd. Att ha en “fri” kropp, en kropp som inte tillhör en specifik man har kvinnan trot ssin extremt utsatt aposition en typ av makt då hon kan bli åtrådd men så fort hon blir gift elle ren älskarinna så försvinner hennes enda reella kapital-det sexuella eller skönhetskapitalet. Under perioden dessa texter skrevs var sedlighetsdebatten stor, alltså om sexualitet i förhållande till kön. Hjordt-Vetlesen fortsätter, “Att kulturdebatten utkämpades i sedlighetens namn var således ingen tillfällighet. Nedmonteringen av könsidentiteterna var en integrerad del i det moderna komplexet, och litteraturen blev forum för allehanda bearbetningar av vad en kvinna var och kunde vara.” Båda dessa texter diskuterar vad en kvinna kan vara, i förhållande till en man. Leffler undersöker, kan en kvinna vara fri, vara i en jämlik relation, bryta sig ut från den sociala ställning som tilldelats henen? Strindberg undersöker, kan en kvinna verkligen vara lycklig eller ha rätt i att ifrågasätta det äktenskap som livnär henne och ger henne mening?

Den sjunde september för (snart) arton år sedan kom ett litet änglabarn till världen. Ingen förstod hur det var möjligt att ett sådant ovanligt förståndigt, underbart och bedårande vackert litet barn kunde finnas till, men där var hon i alla fall, slemmig och redan fylld med visdomar.

Detta lilla änglabarn har nu alltså förgyllt universum med sin existens i ARTON ÅR! Och detta ska firas.

Den 11 september välkomnas du hjärtligt och varmt till picknicken alla tidigare picknickar varit ett sökande efter:
ARTONÅRSPICKNICKEN

Ni kan grejen! Ta med det som kittlar era smaklökar och ta med det som släcker er törst och FÖR ALL DEL ta med någon ni tycker om!

Jag vill hemskt gärna se DIG där men eftersom jag förstår att det kanske inte går just den kvällen ger jag dig möjlighet att fira med mig i SEX DAGAR

Såhär ser schemat för födisveckan ut:

MÅNDAG: Födelsedag! Jag kommer att poppa en prosseco eller två och jag gör det gärna med dig

TISDAG: Lyxutgång! För er som föredrar den lite mer "classy" utgången erbjuder jag dig att ta ett glas vin med mig på lyxigt ställe

ONSDAG: Lillördag! Äntligen ska jag dansa som vuxen! Denna utgång passar dig som 1. är myndig 2. tycker om att dansa 3. dricka billig öl

TORSDAG: Denna dag lämnar jag fri för er att överraska mig på

FREDAG: Picknick!!!!!

LÖRDAG: En nästan veckas firande kommer naturligtvis att ta på krafterna och därför kommer vi att mötas på en bakisbrunch i förmiddagssolsken. Detta är en lämplig aktivitet för dig som 1. är omyndig 2. tycker om att äta 3. är bakis

Eftersom vädret av någon anledning vägrar att lyda mig kan det ske diverse förändringar i schemat men annars är detta planen! Följ med på allt eller inget men glöm inte!

Jag vill verkligen få fira med DIG!
L-POPS blir bara arton en gång i livet!

Det går bra att attenda i eventet oavsett vilken aktivitet du kommer att välsigna med ditt sällskap men glöm inte att firandet kommer nå sin pik på picknicken

så,
VÄNNER
KÄRLEKAR
EV. SJÄLSFRÄNDER

Jag hoppas att få fira mina första dagar i vuxenlivet med ER
translation: hope 2 see u there

All min (snart myndiga) kärlek

Lova B

I mitt inventio valde jag ut mina tre tydligaste argument. Det första var att genusundervisning kan inkluderas i alla annan undervisning (inga större skillnader) och att lärare kan få behörighet genom en kurs. Jag började att presentera det här argumentet med tre frågor 1. Hur ska vi betygsätta det? 2. Hur ska vi utbilda lärare som kan undervisa det? 3. Hur ska vi finansiera det? Jag besvarade de två första tydligt men valde att bara nämna att en "omprioritering i skolväsendet är det som krävs" för den sista frågeställningen för att sedan när jag presenterat alla tre argument avsluta med "kanske är det ändå värt att satsa pengar på något som både får oss att prestera bättre men också personligen må bättre?". 

Feministiska teorier
Lova Berggren Sp1e
Södra Latins gymnasium
Maj 2014





















1. INLEDNING
1.1 FRÅGESTÄLLNING:
Vilket feministiskt synsätt verkar ligga bakom Miljöpartiets lagförslag om att införa en samtyckeslag?

1.2 SYFTE
Att med hjälp av olika feministiska teorier söka klarhet i vilken verklighetsuppfattning som ligger bakom Miljöpartiets förslag.


















2. METOD
För att ta reda på vilken sorts feminism som ligger bakom lagförslaget har jag studerat dessa olika feministiska teorier:
Särartsfeminism: denna teori förespråkar män och kvinnors biologiska skillnader men menar att jämställdhet uppnås genom att höja statusen på det som lämpar sig för kvinnor och kvinnors medfödda egenskaper. Denna teori förespråkas av ex. sverigedemokraterna enligt deras jämställdhetsminister på nyheter24.se april 2014.
Likhetsfeminism: till skillnad från särartsfeminismen menar likhetsfeminismen att män och kvinnor är ganska lika och att det är sociala konstruktioner som får oss att uppfatta vissa saker som kvinnliga respektive manliga, och att vårt kön inte borde få oss att begränsa oss.
Socialistisk feminism: här ses patriarkatet ur ett historiskt perspektiv och det sympatiseras inte alls med tanken om att biologin skiljer oss från varandra med mer än just det fysiska könet. Skillnaden mellan könen är inget naturligt utan har skapats genom ett könssystem där manlig dominans och kvinnlig underordning ingår. Viktiga frågor inom denna teori är b.la. kvinnors ekonomiska beroende av män och lönefrågor.
Liberal feminism: denna teori förespråkar individualism, privat ägande, valfrihet och samma formella rättigheter för kvinnor som för män. Denna teori förespråkas av ex. folkpartiet.
Radikalfeminism: radikalfeminister har upptäckt en naturlig arbetsdelning där kvinnor aktivt motarbetades. "Det personliga är politiskt” föddes i denna rörelse. Radikalfeminister intresserar sig för b.la. våldtäkt, prostitution och sexuella övergrepp.
Jag har även studerat lagförslaget i sig som redovisas i resultatdelen.









3. RESULTAT
3:1) Miljöpartiets lagförslag från 4 oktober 2011
Miljöpartiet föreslår följande förändring av 6 kap. 1 § och 15 § brottsbalken:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap. 1 §
Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheter i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två år och högst sex år.
Detsamma gäller för den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i hjälplöst tillstånd.
Är ett brott som avses i första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna att anse som mindre grovt, döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år.
Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är särskilt grovt skall särskilt beaktas, om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. 6 kap. 1 §
Den som företar en sexuell handling mot eller utverkar en sådan handling av en person som inte frivilligt deltar däri döms för sexuellt utnyttjande till fängelse i högst fyra år.
Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt utnyttjande till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om handlingen varit av särskilt allvarlig art, om den riktats mot en person som befunnit sig i beroendeställning till gärnings-mannen, varit ur stånd att värja sig eller annars befunnit sig i en särskilt utsatt situation, om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningen lett till graviditet eller överföring av allvarlig smitta eller sjukdom. Om ansvar ådöms också för brott enligt 3 eller 4 kap. som medel för eller effekt av sexuellt utnyttjande ska den samlade brottsligheten betecknas våldtäkt.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande av person i beroende¬ställning, grovt sexuellt utnyttjande av person i beroende ställning, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn, köp av sexuell tjänst, koppleri och grovt koppleri döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap.
Detsamma gäller i fråga om förberedelser till koppleri samt föreberedelse och stämpling till och underlåtande att avslöja våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, och grovt koppleri . 15 §
För försök till sexuellt utnyttjande, grovt sexuellt utnyttjande, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell tjänst, koppleri och grovt koppleri döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap.
Detsamma gäller i fråga om förberedelse och stämpling till grovt sexuellt utnyttjande, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt koppleri samt underlåtenhet att avslöja sådant brott.
3:2) Advokatssamfundets generalsekreterare Anne Ramberg uttrycker sig såhär 5/2-14 i en intervju i SVT apropå miljöpartiets lagförslag – ”När man ägnar sig åt lagstiftning måste man hålla på vissa principer och inte ge efter för plakatpolitik och omständigheten att ett antal personer ställer sig på Medborgarplatsen i Stockholm och viftar i en angelägen fråga. Det är väldigt egenartat att de stora partierna då plötsligt svänger. Detta är ett exempel på när riksdagens ledamöter inte tar sitt lagstiftningsansvar utan ger efter för rätt populistiska överväganden.”
Detta uttalande är tydligt negativt gentemot samtyckeslag. Anne Ramberg motsätter sig lagförslaget för att hon inte tycker att det är seriöst inom lagstiftningsväsendet att ta efter trender och en grupp högljudda människor och göra det till ett lagförslag. När Anne Ramberg menar att det är angelägen fråga, tror jag att det kan vara möjligt att hon tänker på de våldtäktsfall som uppmärsammats i media på senaste tiden. Till exempel ”våldtäktsfallet” i januari i år där Lunds tingsrätt, enligt nyheter24, friade en man trots att kvinnan tydligt protesterat mot samlaget. Detta är bara ett utav många liknande fall på sistone och i Sverige misstänktes år 2013 enligt brottsförebyggande rådet, 1060 människor för våldtäkt, varav 2% (d.v.s 21 personer) var kvinnor (här är inte heller våldtäktsstatistiken för barn eller övergrepp i hemmet inräknat). Även år 2009 dömdes 1078 män och 12 kvinnor för sexualbrott i Sverige, och även att, enligt sexistnytt.se:s inlägg från 2012, 33% utav domarna kring våldtäkt friades.
Martin Marmgren är polis och var delaktig i utredningen kring en ”våldtäkt” utav en femtonårig flicka i Tensta där de sex förövarna blev friade. Han säger till tidningen flamman.se i en intervju från 2 oktober 2013 att ”en samtyckeslag skulle behövas, dels för att ge våldtäktsoffer starkare skydd men också för att det har en normerande effekt”. Han menar alltså att genom en sådan lag skulle det bevisas att det inte är okej att ha sex utan samtycke och att det skulle stärka de våldtagnas ställning i rättsväsendet.
Morgan Johansson är socialdemokrat och säger till Sveriges Radio i januari i år att ”vi vill att man ska se över sexualbrottslagstiftningen igen”, apropå miljöpartiets lagförslag. Lagförslaget har alltså väckt en tanke om förändring hos socialdemokraterna, som nu gör Sverigedemokraterna och moderaterna till de enda partiena som inte föreslår en förändring av denna lag (på något vis).
Johan Linander, centerpartist, (tycker enligt samma källa) att ”En samtyckebaserad sexualbrottslagstiftning skulle säga att du får ha sexuellt umgänge först när du vet att en person är med på det. Det tycker jag är en rimlig ordning” och menar alltså att denna lag säkrar båda parters trygghet.

ANALYS:
Anledningen till att en samtyckeslag från första början blivit efterfrågad är ju för att det skett sexualbrott i så stor utsträckning och att domstolen sett mellan fingrarna på så många utav dem, att det blivit aktuellt för politiken att ingripa. Som det tidigare redovisats (se resultat) är det endast 21 utav 1060 våldtäktsmisstänkta som är kvinnor. Detta visar tydligt vilka som överlag våldtar: männen. De som förespråkar samtyckeslagen vägrar alltså att acceptera att den ena parten (framförallt män) förgriper sig på den andra parten (framförallt kvinnor). Att män genom sitt biologiska kön har enklare för vissa sorters sexuella övergrepp är ett faktum men åsikterna som jag nedan presenterar skiljer sig i huruvida egenskaper följer med på köpet vid födseln eller fostras in genom samhällsstrukturer och huruvida de skuldbelägger eller skuldbefriar män från sexuella övergrepp.
Som går att läsas i stycket metod tillhör teorin om olika egenskaper på grund utav kön särartsfeminismen. Om miljöpartiets lagförslag hade utgått ifrån en särartsfeminism, tror jag att lagförslaget t.ex. hade kunnat yrka på att de olika egenskaper könet emellan skulle kunna spela en roll i hur benägna, ämnade eller hur vår skilda sexualdrift motiverar oss att våldta på olika sätt och med olika förutsättningar. T.ex. skulle en särartsfeminist, enligt mig, kunna yrka på att männens fortplantningsinstinkt är starkare än kvinnornas och att det därför inte går att döma män och kvinnor på samma sätt, eller att mäns medfödda dominans skulle kunna vara en anledning till att männen oftare våldtar, och att det krävs att vi tar hänsyn till detta.
Detta kan tyckas vara ett radikalt sett att se på särartsfeminismen eftersom särartsfeminismen ändå menar att våra skilda egenskaper ska vara värda lika mycket. Jag menar dock att oavsett hur mycket särartsfeminismen än vill skapa lika värde mellan könens skilda egenskaper, skulle detta lagförslag (om det var utformat genom särartsfeminismen) till exempel kunna säga att männens medfödda egenskaper kan driva dem till detta och skulle kvinnors medfödda egenskaper driva dem till något liknande skulle det också räknas in i bedömningen. Särartsfeminismen menar ju även att vissa saker lämpar sig för män och inte för kvinnor och vice versa och även här tror jag att det finns utrymme för att möjligen yrka på att män lämpar sig för våldtäkt på sätt som inte kvinnor och gör att det därför inte går att göra en objektiv bedömning. Jag skulle alltså säga att likhetsfeminismen, och radikalfeminismen till viss del, ligger bakom detta lagförslag eftersom likhetsfeminismen menar att (återigen se metod) samhällsstrukturer fostrar oss till att bete oss på olika vis. I ett patriarkat (som dagens Sverige t.ex.) kommer möjligtvis de patriarkala strukturerna att underlätta för män att våldta. Ytterligare en orsak till att jag tror att likhetsfeminismen och radikalfeminismen (radikalfeminister eftersom de exempelvis anser våldtäkt vara en viktig fråga att kämpa för) ligger bakom detta förslag, är för att Sverigedemokraterna är som sagt (se resultat) ett utav de enda partier som inte stöttar en samtyckeslag och de för en öppen särartsfeminism.
De som ligger bakom lagförslaget (enligt mig likhets/radikalfeminister) tror alltså inte att män p.g.a några medfödda egenskaper har större rättigheter att våldta och därför borde en samtyckeslag med intolerans mot samhällskonstruerade egenskaper skapas.

REFERENSER: (i alfabetisk ordning)
www.aftonbladet.se/nyheter/article18230798.ab – Ida Gustaffson 4 januari 2014
www.bra.se/bra/globala-sidor/sok.html?query=våldtäkter&submitButton
http://www.flamman.se/allt-fler-kraver-nu-en-samtyckeslag – Anne Li Lehnberg 4 oktober 2013
www.nyheter24.se/debatt/767489-paula-bieler-sd-jag-ar-sarartsfeminist.- Paula Bieler 26 maj 2014
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/mot-201112Ju400-Inforande-av_GZ02Ju400/?text=true
http://sexistnytt.wordpress.com/2012/03/25/farre-doms-for-valdtakt/
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
www.svt.se/nyheter/val2014/samtyckeslagen-ar-populism - Lina Lihndal 5 februari 2014
Jag har även refererat från de häften som vi fått utav dig, häftet som kallades ”Genus” och häftet som beskrev de olika feministiska teorierna.















UPPGIFT 2:
Jag anser att likhetsfeminismen, och den socialistiska feminismen, är rimligare teorier än någon annan idag välkänd feministisk teori. Att vi föds med olika kön är ett faktum, men att vi på köpet får egenskaper kopplade till könet tror jag är ett påhitt. Att män skulle vara födda med vissa personlighetsdrag, och kvinnor med andra tror jag inte på, utan jag tror snarare på ett upprättat könssystem såsom den socialistiska feminismen förespråkar. Psykisk ohälsa till exempel, var enligt socialstyrelsens rapport från 2013, vanligast bland kvinnor mellan 18-24. Men beror inte detta på kvinnors medfödda egenskaper då? Är det inte kvinnors medfödda tendens att hålla saker inom sig eller vilja prestera i tystnad? Jag tror snarare att detta beror på de egenskaper som läggs på kvinnor eller patriarkala strukturer som tvingar kvinnor att bete sig på ett visst sätt, eller uppmanar kvinnor att inte ta för mycket plats, eller anser att kvinnor helt enkelt är underordnande män, och att vara underordnad någon, tror jag om något kan motverka psykiskt välmående.
Visst, på ett sätt föds vi med olika egenskaper, eftersom vi föds med olika förväntningar, sammankopplade med vårt kön, om hur vi ska bete oss. På det viset har särartsfeministerna rätt, att vi till viss del föds med olika egenskaper, men jag anser att likhetsfeministerna formulerar problemet och säger att det är samhällets förväntningar som gör att vi föds in i världen med olika egenskaper, och till skillnad från särartsfeministernas teori så tror inte jag att våra egenskaper sitter i vad vi har mellan benen.
En annan anledning till att jag anser att likhetsfeminismen är en rimligare teori är att här går det även att applicera de som inte identifierar sig med pojke/flicka eller man/kvinna. De som inte identifierar sig med det könet som de föds med, identifierar sig ju inte heller då med de egenskaper som särartsfeminismen antar att vi föds med. Den gruppen hamnar ju alltså då utanför samhällsramen, existerar inte deras egenskaper eller har de en blandning utav de egenskaper som tillhör könsidentiteterna? Jag tycker att detta ganska tydligt visar hur absurt det skulle vara om vi föddes med olika egenskaper p.g.a. vårt kön eftersom det handlar om hur vi vill tolka oss själva och hur samhället skoningslöst tolkar oss.
Gång på gång har våldtäktsförövare friats i ”världens mest jämställda land” fast mycket har talat för att den andra partnern (nästan alltid kvinnan) tvingats till samlag. Är det kanske särartsfeminismens tanke om egenskaper som inte kan förnekas som spelar oss ett spratt? Kanske är det likväl bristen på någon sorts feminism överhuvudtaget som ger upphov till sådan problematik, men jag anser det inte helt omöjligt att särartsfeminismen skulle kunna ta sig ett sådant uttryck. Jag tycker alltså att likhetsfeminismen är mest rimlig att applicera på i ett samhälle eftersom den förnekar att medfödda egenskaper finns och gör oss till olika människor och ger oss utrymme att bete oss på olika vis, men samtidigt inte ger ett viss kön utrymme att bete sig på ett visst sätt. Jag tycker att särartsfeminism skapar ytterligare en totalt onödig splittring genom att dela upp oss i olika typer av människor bara p.g.a. vad vi har för kön. Återigen en vi och de känsla, återigen hamnar vi längre från varandra och vår oförståelse har ett utrymme att frodas, ”det är väl inte så konstigt att jag inte förstår dem, jag är ju kille/tjej”, vi tänker ju på olika vis”.
Och visst, särartsfeminismen menar inte att männens respektive kvinnans egenskaper är bättre eller sämre, bara att de skiljer sig från varandra. Jag tror dock att utifrån samhällsramen kommer inte att alla ha förstånd nog att se detta, att värdera de olika egenskaperna lika eller det ”manliga” och det ”kvinnliga” på samma sätt. Alla kommer antagligen inte kunna göra en objektiv bedömning utan tydligt ta ställning i vilken sorts egenskaper som är bäst (och eftersom vi lever i ett patriarkat tror jag absolut att det är möjligt att männens egenskaper lyfts till de bättre) och gemene man kommer möjligtvis att döma de som inte passar in i de roller som vi föds med. Jag anser att alla roller som appliceras på oss är dåliga, för även om utgångspunkten är att det ska bedömas opartiskt, så tror jag att chansen är mycket stor att det inte kommer bli så i praktiken. På samma vis som homosexuella fått utstå ett förtryck eftersom de inte passat in, tror jag att detta kan ge upphov till ännu mer förtryck, eftersom jag menar att människor tyvärr inte alltid är kapabla till att acceptera normbrytande tankegångar eller individer.
Som jag tidigare nämnt är psykisk ohälsa vanligast bland unga (kvinnor) och jag tror att detta kan bero på bland annat ett utanförskap. Särartsfeminismen kan enligt mig ge upphov till ännu mer utanförskap och därmed sådant som är relaterat till det, till exempel psykisk ohälsa, gruppindelningar, exkluderingar och ifrågasättande utav dem som beter sig annorlunda. Min tro på ett jämställt samhälle är inte synonymt med en gruppindelning sekunden vi blir till.
Särartsfeminismen menar också att vissa saker lämpar sig för kvinnor respektive män, exempelvis att politiken skulle vara ett forum som bäst lämpar sig för män p.g.a. deras medfödda personlighetsdrag. Jag vägrar att tro att jag inte är kapabel till vissa saker bara för att jag föddes som kvinna, och jag tror inte heller att det är så svart och vitt. Att säga att en del saker passar vissa bara p.g.a. deras kön tycker jag är att förminska allt som gör oss till människor, vår uppfostran, vår världsuppfattning och vår kompetens. Jag tror att en del saker passar vissa människor, inte ett visst kön.
Som jag redogjorde för i avsnittet resultat så tror Anne Ramberg att högljudda människor ligger bakom att samtyckeslagen tagits upp i politiken medan jag menar att ett samhälle sprängfyllt med normer om hur vi bör bete oss har skapat så mycket konflikt att det till slut blivit ett ärende för politiken. Istället för att leva i idén om att det ligger ett problem på individnivå hos några män med sexualdrift, vill jag gärna se helhetsbilden som pekar på att konstruktioner tillåter oss att bete oss på olika vis, som okejar våldtäktsförövarnas (i de allra flesta fall, männens) beteende, och att likhets och den socialistiska feminismen kan tackla detta i större utsträckning än någon annan feministisk teori.
Jag vill tro att den enda egenskapen som jag föds med på grund av mitt kön, är egenskapen att utveckla ett barn i min livmoder och det gör mig varken kapabel eller inkapabel till någonting annat och att denna inställning i längden kommer leda till ett mer jämställt samhälle.

Amerikanska revolutionen-orsaker
Britterna har det som senare blir Amerika i olika kolonier. Britterna utsätter kolonisterna för orättvisa och diskriminering. Sjuårskriget kostade mycket för Storbritannien och eftersom Storbritannien behövde få in pengar, ökade de skatterna för kolonierna radikalt, vilket såklart skapade irritation hos kolonisterna. Ännu mer irritation skapas när koloniesterna tvingas betala militär närvaro, inte längre får köpa ex. socker, glas och papper utan skatter, behövde betala för varje stämpel på varje brev eller dokument de skickade(stämpellagen), fick handelsrestriktioner, inte fick bo väster om Appalacherna och inte fick ha egen valuta. Det fanns också stora religiösa skillnader mellan England och kolonierna och det finns fall då britter flyttar över till kolonierna för att få tillämpa sin religion. När sedan England kommer och tar över kolonierna så att de fortfarande inte kan tillämpa sin religion utan problem skapas missnöje. Allt detta redovisades i ppt1 och pp1genomgången.
Kolonierna protesterar mot skatterna, det bristande inflytandet i brittiska parlamentet, handelsrestriktioner och de börjar tänka att de skulle klara sig bättre utan Storbritannien, detta framgick i pp1-genomgången. Om de fick betala mycket pengar utan att ha några som helst egentligen politiska inflytanden och med en social ställning där deras åsikter inte togs på allvar och de blev behandlade som om de vore sämre, är det inte i min mening konstigt att missnöje skapas. ”No taxation without representation”, var de blivande amerikanarnas slagord, enligt ppt1, amerikanerna blev irriterade på att de behövde betala dyr skatt utan att få vara med och påverka vad som skedde i samhället. Dessa slagord tycker jag visar tydligt hur kolonisternas missnöje verkligen existerade.
En idé började skapas, Common Sense skrevs av Thomas Paine som bygger på tankar om hur konstigt det var att lilla Storbritannien styrde alla kolonier och idén om koloniernas egen potential växte sig allt starkare, kolonierna visste nu att de ville bli självständiga, enligt ppt1 och pp1genomgången.
På grund utav dessa tankar om en potentiell förändring och irritation över ovanstående orättvisor ådrog sig en grupp utklädda till indianer mycket uppmärksamhet när de välte ett skepp med te som protest mot att kolonisterna var tvungna att betala extra skatt för te och andra varor (boston tea party). Detta var början på den amerikanska revolutionen, som det redovisas i pp1genomgången.
Franska revolutionen- orsaker
I Frankrike hade skördarna slagit fel i flera års tid vilket resulterade i hungersnöd och mycket höga brödpriser. I näringslivet rådde konkurrens från England vilket ledde till arbetslöshet (framförallt i textilfabrikerna). Feodala system återinätts mot tredje ståndet, vilket såklart inte uppskattdes. Bönderna och borgarna fick kämpa sig fram mot överlevnad i det vacklande Frankrike samtidigt som präster och adel unnade sig lyxliv. Kungafamiljen unnade sig dyra smycken, kläder och resor samtidigt som många svalt. Detta skapade såklart ilska och misstro mot kungafamiljens kapacitet att leda ett land mot framgång, enligt ppt1 och pp1genomgången.
För att späda på ännu mer började upplysningsfilosofernas idéer om frihet och lika värde spridas bland tredje ståndet och 1789 släpptes Siéyes skrift om tredje ståndet som den ”nyttiga klassen” som faktiskt åstadkom saker och ting och adeln som en ”onyttig klass”. Detta redovisas i ppt1.
Kungens finansministrar försökte att få igenom skattereformer då även adeln skulle betala skatt, eftersom tidigare krig som Frankrike deltagit i slagit hårt mot Frankrikes ekonomi, men adeln vägrade (aristokratiska revolutionen 1789). Då fick tredje ståndet nog, skapade ett dödläge igenom att vilja rösta individuellt istället för ståndvis i franska riksdagen, skapade en ed där det lovade att stå tillsammans i revolutionen tills en ny konstitution skapats (eden i bollhuset), de kallar sig nationalförsamlingen (borgarskapets revolution 1789), störtade bastiljen i jakt på vapen när det ryktas om att kungen vill störta nationalförsamlingen (folkets revolution 1789), bönderna bränner hus och skuldbrev (böndernas revolution 1789) och (till slut) avrättas kungafamiljen när de försökte lämna landet med hjälp av Axel von Fersen, precis som det redovisas i ppt1 och pp1genomgången. Ironiskt nog var det adeln som startade revolutionen, och förlorade på den.
Nationalförsamlingen var en grupp bestående utav, till en början, tredje ståndet som ledde revolutionen och störtade monarken enligt ppt3. Här anslöts senare adel och präster. De avskaffar privilegiesamhället och antar ”förklaringen om människors rättigheter”, båda 1789, såsom det redovisades i ppt1.
Likheter och skillnader
Den främsta likheten jag ser, är själva missnöjet. Även om missnöjet skiljer sig igenom vilka exakta händelser som lett fram till det, är ändå grunden densamma i båda revolutioner. De undertryckta, de som har minst att säga till om och som utnyttjas för att systemet ska gå runt, som används som spelpjäser utan någon egen åsikt, får nog och står upp för sig själva. De tar saken i egna händer och försöker skapa ett samhälle som bättre öppnar upp för deras möjlighet att bli behandlade precis som alla andra.
Skillnaden som jag ser, är att i Frankrike var det medlemmar utav samma land som förtryckte dem som befann sig i underläge, medan Storbritannien istället utnyttjade koloniesterna som sedan skapade ett eget land, utan de som utnyttjat och förtryckt dem, enligt pp1genomgången. Jag skulle tro att det är enklare att skapa en förändring för amerikanerna för de kan efteråt skapa en distans till konflikterna eftersom de gör sig fria från britterna och deras orättvisa och de kan ifrågasätta begreppet kolonialism som var relativt nytt, men franskarna var tvungna att sätta sig upp mot ett system som alltid funnits och som, mer eller mindre, har fungerat och var tvungna att ifrågasätta invånarna av sitt eget land. Det var antagligen svårare att finna mod att förändra den strukturen och ifrågasätta någon som alltid delat samma kultur, arv och samhälle som en själv.
Som sagt tror jag att det var lättare för amerikanarna att distansera sig från konflikterna eftersom de blev fria. I Frankrike blev situationen antagligen svårare att hantera eftersom de som skapat missnöjet fortfarande var en del av deras land och därför tror jag också att misstänksamheten växte sig starkare i Frankrike. Jag tror att detta kan vara en orsak till skräckväldet eftersom jag anser att skräckväldet inte bara handlade om storhetsvansinne och sinnessjuka utan om misstänksamhet och stress över att få tillbaka det samhälle som tidigare hade funnits.
Konsekvenser
I amerikanska revolutionen lyckades kolonierna uppnå självständighet och lyckades komma ifrån Storbritanniens styre. Det blev också frihandel mellan England och USA.
Denna revolution inspirerade också andra samhällen att stå på sig mot envälden och adelsförtryck, USA blev den idealistiska staten för många nationer. Efter revolutionen skapades ”Splendid isolation” då Amerika isolerade sig från Europa. Liberalismens idéer fann också en tid att blomma ut på. Allt detta redovisas i ppt1.
Enligt ppt2 fick slavar, svarta och afroamerikaner utstå mycket hat och diskriminering efter revolutionen, såsom att inte få bosätta sig varsomhelst och att inte få rösta. Jag tror att detta beror på att i en revolution föds mycket hat men också en tendens att ifrågasätta saker och ting som inte överensstämmer med det en upplevt tidigare. Här fanns då sociala minoriteter på plats för människors fördomar och hat gentemot sådant som de själva inte var.
I Frankrike skapades först ett skräckvälde utan feodalsystem och plutokrati men med mycket onödig död och angivarsystem där alla kontrarevolutionärer (eller de som antogs vara) dödades. Det var flest aristokrater och präster som dödades i skräckväldet men p.g.a. misstänksamhet kunde vem som helst som på mycket lösa grunder motsatt sig revolutionen, slinka med. Under skräckväldets dagar fanns, enligt ppt3, septembermorden, då många fängslades och dödades. På ett vis bidrog revolutionen till ett mer jämställt samhälle, trots skräckväldet. Kvinnorna fick rätt att skiljas, barnen fick möjlighet att gå i skola (åtminstone ett tag), slaveriet i de franska revolutionerna avskaffades och män över 25 oavsett inkomst fick rösta (i alla fall ett tag). Idag låter detta inte särskilt jämställt men på den tiden antar jag att det var ett enormt steg i jämställdhetsutvecklingen.
Revolutionskrigen inträffade, enligt ppt3, 1792 och existerade för att sprida revolutionens idéer vidare.
Religionen avskaffades och förnuftstempel skapades för att tilltro förnuftet istället för Gud. Logiken var viktig under denna period, en revolutionskalender och ett måttsystem som utgick från tiotalen skapades. Detta redovisades också i ppt3.
Robespierre var enligt ppt3, en av de ledande inom skräckväldet och precis som i alla revolutioner krävs det en ledare men när ledaren inte längre lyckas leda eller hela situationen blir något annat än vad en tänkt sig från början, vänds ofta denna ledare till syndabock. Han avrättades enligt ppt3 1794. Anledningen till att skräckväldet tog slut var, som det redovisades i ppt3, att krigslyckan vände och det blev politisk oro och splittring. Folk hade fått nog.
Napoleon kommer till makten som kejsare 1804 genom den oblodiga Brumairekuppen 1799 och genom sitt envälde (enväldet var tillbaka, trots att revolutionärerna kämpade så mycket för ett styrelseskick befriat från just det), och sina krig lägger han stora delar av Europa under sig och krigade sig fram till att skapa den stormakt vars ställning lever kvar än idag, även om det då dock var den största stormakten i hela Europa. Han skapar också en lagbok ”Code Napoleon” där revolutionens idéer var samlade. Denna resulterar bl.a. i att slaveriet återinförs. Till slut förlorar han slaget i Waterloo, avsätts, skickas till ön Elba som guvernör och den bourbonska restaurationen inträffar, det vill säga, 1814 återinsätts kungamakten med Ludvig XVIII. Allt detta redogörs det för i ppt3 och ppt3genomgången.
Frågan jag ställer mig själv är här; var egentligen franska revolutionen nödvändig om allt det som kämpades för (ett samhälle med mindre klasskillnader utan monarki och religion som det redovisas i pp4genomgången) ändå kom tillbaka? Var all den död, allt våld och allt hat verkligen värt det? Jag önskar att revolutionen hade kunnat gå igenom utan allt detta våld och all denna död men jag tycker att revolutionen var nödvändig. Även om inte alla problem får lösningar och en utopi skapas, så lyfter en revolution i alla fall frågorna till ytan och de ventileras och de ledande i ett samhälle kommer ha det i åtanke när det skapar en ny samhällsstruktur. Därför tycker jag att revolutionen var viktig eftersom den just representerade missnöjet i landet och lät det synas även om inte allt förbättrades. Precis som i alla revolutioner lyfts också andra frågor eftersom det är lättare att förändra saker och ting när samhället redan är i omvälvning och i detta fall lyftes ju frågor om kvinnor och barn och även om inte några radikala förändringar skedde väckte det i alla fall tankar och mer kunskap. Dock tycker jag att de ledandes fokus borde ligga ännu mer på att förbättra de sociala minoriteternas tillvaro. Istället för att passa på att förbättra tillvaron för ex. slavar och kvinnor, kommer de i efterhand och får ta mycket liten del utav den drivkraft till förändring som en revolution faktiskt innebär trots att kvinnor och slavar enligt ppt2 bidrog under revolutionerna med ex. mat och krigskraft.
Jag tycker att det är så med alla revolutioner. Revolutionerna som skedde på den tiden berodde ju inte på att det inte var ett globaliserat samhälle utan modern teknik eller att det inte fanns mänskorättsföreningar eller liknande. Än idag sker det ju revolutioner med våld och död och det beror på missnöjet. Så länge det finns missnöje i ett samhälle, finns det risk för revolution. I t.ex. den arabiska våren löste sig inte allt som behövde en lösning, men det bevisas att missnöjet existerar och att det finns mycket kvar att förändra och vi som upplevde den kommer aldrig att glömma att det finns så mycket människor som inte trivs med sin tillvaro som när som helst kan explodera och att det finns så mycket som borde göras. Detta väcker diskussioner, tankar och ökad förståelse, och så länge det gör det anser inte jag att en revolution går att kalla meningslös.
Upplysningsfilosofernas idéer, tankar och ideal slog igenom. Deras tankar går att finna i det samhällen som skapas, samhällen utan religion, envälde, med mänskliga rättigheter såsom frihet och rätten att äga och att göra uppror om de beslutsfattande inte uppfyller det de lovat.
Efter revolutionerna samlades också stormakter till den s.k. Wienkongressen och ritade om kartan eftersom så många delar av Europa varit beroende utav Napoleon, i ett försök till att stoppa nya revolutioner (vilket inte lyckades).
Vinnare och förlorare
Vinnarna i franska revolutionen var borgarna eftersom de fick mer inflytande. Förlorarna var adeln och prästerna eftersom många tillhörande dessa stånd, dödades under skräckväldet, och de förlorade mycket makt och inflytande. Deras privilegier, som att de hade möjlighet att leva lyxliv när resten av folket svalt, gick förlorat. Kungafamiljen var också tydliga förlorare eftersom Ludvig XVI och Marie Antoinette avrättades.
Koloniernas invånare blev vinnare eftersom det nådde en situation som de ville uppnå, självständighet . Det är dock lätt att utgå ifrån att hierarkier och diskrimineringar plötsligt försvinner bara för att en samhällsstruktur förändras. Självklart fanns det förlorare inom kolonierna också. Slaveriet upphörde tidigare i Storbritannien än i Amerika och det hat och den diskriminering som slavar och afroamerikanare fick utstå hade då minskat. Dessa sociala minoriteter hade vunnit på om Storbritannien och Amerika hade fortsatt var ett samhälle. Möjligt är också att andra sociala minoriteter hade tjänat på det såsom kvinnor. Britterna förlorade eftersom de förlorade kolonier som givit dem mycket pengar genom ex. höga skatter. Indianernas boplatser hade också bevarats under koloniernas tid så de kan också antas som förlorare eftersom det inte fanns en lika avskild plats för dem att bo på senare.
Arvet
Idag är både USA och Frankrike demokratier med respekt för alla människors lika värde. Möjligt att den tanken härstammar redan från revolutionerna.
USA är idag den ledande stormakten i världen. Jag kan dock inte låta bli att spekulera över huruvida Storbritannien och USA hade blivit en stark stormakt tillsammans eller inte. Å ena sidan tror jag att de hade kunnat växa sig väldigt stora och inflytelserika tillsammans med å andra sidan tror jag att det krävs en stabilitet och viss trivsel i ett land för det ska kunna få så pass stark ställning som USA har idag. Jag tror att det var nödvändigt med en revolution då missnöjet minskade och de blev självständiga. När de klarade att genomföra denna revolution insåg de också sin kapacitet, ”om vi klarar en revolution klarar vi väl att styra ett land”, trots den anpassningstid som krävs när en koloni bryter sig fria och själva måste styra och lösa allting. Precis som det redovisades under ppt4 så stärks vi-känslan om det finns en gemensam yttre fiende och så tror jag är fallet i den här situationen och därför fick USA ännu större möjlighet att växa sig starkare eftersom de tillsammans mötte den yttre fienden Storbritannien och bröt sig fria.
Frankrikes nationalism växte sig starkt under Napoleons gyllene dagar eftersom Frankrike blev den ledande stormakten i Europa med många länder under sig, vilket redovisades i pp3genomgången. Jag tycker att lite utav det nationalistiska tänket finns kvar än idag, till exempel eftersom många franskar vägrar prata engelska och ofta i internationella arbeten väljer att klara sig själva. Under Napoleons gulddagar skapades empirstilen och Frankrike blev ledande inom konst, kultur och mode. Den höga ställningen inom dessa områden finns kvar än idag. Måttsystemet som inrättades finns också kvar än idag.
Jag anser också att det finns tydliga spår kvar utan ”Den amerikanska drömmen” i dagens USA. Eftersom Amerika klarade att göra sig självständigt och bygga upp ett starkt samhälle finns det en attityd i Amerika att de klarar av allting. Deras uppbrott från Storbritannien inspirerade som sagt många andra länder och deras isolation från andra länder tycker jag bara stärker tanken hur de glorifierar sin suveränitet. Jag tycker att den attityden har stigit vissa mycket inflytelserika amerikanare till huvudet, eftersom USA, enligt mig, som världens mäktigaste land inte förvaltar sin potential inom internationella relationer eller global kommunikation.
Vad hade hänt om revolutionerna inte skett?
Om varken Amerikas eller Frankrikes revolutioner hade ägt rum tror jag hade ingetdera av länderna varit så rika som de är eller haft den stora internationella ställning som de båda besitter idag eftersom de båda fick en chans att göra sina länder till stormakter, Frankrike tack vare att Napoleon vann så mycket krig och jag skulle tro att den attityd som skapades om att ingenting är omöjligt hjälpte USA på vägen.
Jag resonerar så att revolutionerna var viktiga för utan dem hade inga av frågorna ha lyfts och missnöjet hade fortsatt i tysthet. Då skulle fler enväldiga härskare kunnat ta tronen utan protest och går det för långt kan till slut ett samhälle förlora så mycket på det att det blir en nästintill okrossbar diktatur, till exempel som dagens Nordkorea ser ut. Jag tror alltså att det var väldigt viktigt att revolutionerna ägde rum. Samtidigt hade kanske det gått att lösa det missnöjet med mindre våld och död idag tack vare mer globala samhällen och bättre kommunikation.
Under Napoleons tid som härskare skapades ett hat mot Frankrike i hela Europa. Fiches håller, enligt ppt3, ett tal som stärker nationalismkänslan i hela Europa. Nationalism har en tendens att spåra ur och orsaka egoism i takt med att länder anser att de förtjänar det bästa även om det innebär problem för något annat land. I detta fall ger det upphov till kolonialism och konflikter, enligt ppt3. Om inte revolutionen hade inträffat hade antagligen inte Napoleon fått makten och hans härskartid som vände hela Europa emot honom hade inte inträffat. Om inte denna sprida nationalism inträffat hade internationella konflikter, såsom första världskriget (och i stora drag kanske t.o.m. andra) möjligtvis gått att förhindra.
Deklarationer
Jag anser att deklarationen som skrevs under Franska revolutionen i Frankrike är mest radikal i att ge människor rättigheter eftersom den tar upp saker som än idag anses mycket viktiga och som jag själv tycker känns aktuella såsom rätten till egen egendom och att alla är lika inför lag, vilket redogörs i ”Förklaringen om människors rättigheter 1789”, men den skrevs ändå för så pass länge sedan.
Fn:s deklaration om mänskliga rättigheter 1948, går ju egentligen längre i kampen mot mänskliga rättigheter eftersom den tar upp mer, men eftersom den är skriven i nutid och ändå påminner mycket om Frankrikes, så tycker jag att Frankrikes är mest radikal. Idag är det till exempel en mycket enklare process att ens skriva någonting, men sedan att få ut det till omvärlden och att skriva någon sådant under en revolution i dåtidens Frankrike skulle jag tro är att både riskera sitt liv och sin ställning. Jag tror att samhället på den tiden när amerikanska och franska revolutionen pågick, inte besatt lika mycket kunskap om t.ex. andra länder eller hur nationella konflikter skulle lösas, men idag när det finns organisationer, globala samarbeten och teknik som hjälper oss att veta vad som försiggår tycker jag att deklarationen från FN är mest paradoxal eftersom det idag finns möjlighet till stora förändringar och att deklarationens mål faktiskt genomförs, men ändå görs mycket lite och därför tycker jag att FNs deklaration ser mycket bra ut men inte överensstämmer med det som faktiskt sker. I dåtidens Frankrike kanske inte heller precis allt som beskrevs i deklarationen gick igenom, men det fanns inte heller lika mycket erfarenhet eller möjlighet att lösa situationen som det fanns 1948.
Jag tycker inte att den amerikanska deklarationen är alls lika radikal som Frankrikes eftersom den inte på långa vägar är lika utvecklad, bl.a. står det inte någonting alls om människors rätt att uttrycka sig eller rätt till att inte bli åtalad utan laglig grund. Detta tror jag kan bero på att Frankrike som sagt hyste mer misstänksamhet i sitt samhälle än vad amerikanerna gjorde (se ”vinnare och förlorare”) och därför ville ha en mer utvecklad konstitution att luta sig tillbaka mot.
Men den största skillnaden mellan konstitutionerna som jag finner är att i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948 står det mycket om nationella och internationella samarbeten och vikten av att dem, men i Frankrikes och USAs deklarationer finns inte ens de orden med. Jag tror att det beror på att för det första var vårt samhälle betydligt mer globalt men också att vi genomgått två världskrig och insåg hur viktigt det var att faktiskt kunna kommunicera på ett vettigt vis och att ha vänskapliga förbindelser mellan nationerna.

Fett- fel eller rätt?





En rapport av Lova Berggren Sp1e





































Inledning

Att äta skräpmat, godis och mycket dåliga fetter är inte bra för kroppen, det vet alla. Men det pratas mer om hur fett får oss att se ut än huruvida det är farligt eller inte. Min rapport kommer att handla om på vilka sätt olika fetter faktiskt är farliga men även om på vilka sätt de får oss att överleva.

PROBLEMSTÄLLNING: Hur påverkar fett oss, negativt och positivt? Vilka fetter borde undvikas och vilka fetter borde vi försöka få i oss? Och är just hysterin kring att gå upp i vikt det mest relevanta att fokusera kring när det gäller fett?

Källkritisk diskussion

Jag har i denna rapport använt mig utav källorna livsmedelsverket.se, barnfetma.se, genetiknämnden.se, vårdguiden.se, forskning.se socialstyrelsen.se, dietguiden.se, och kostdoktorn.se.

Livsmedelsverket.se anser jag som en ytterst trovärdig källa eftersom den saknar tendens, de är nyligen uppdaterad information (hemsidan), alla länkar fungerar och informationen stämmer överens med information som jag jämfört med från andra hemsidor. Dock saknas författare för den artikel jag har använt mig utav men på grund utav det resterande trovärdiga som denna hemsida erbjuder väljer jag ändå att använda informationen därifrån.

Barnfetma.se är en hemsida som jag anser som tillförlitlig eftersom informationen är nyligen uppdaterad men vars frånvaro av datum och exakt författare får mig att misstro tillförlitligheten en aning. Denna källa har också en svag tendens vilket är att skildra fetma som något ytterst farligt och kan på så vis få fett att framstå som något dåligt. Men eftersom jag är medveten om detta och har möjlighet att jämföra med andra hemsidors information så kan jag bortse från det och ändå tillgodose mig med den information som jag anser är tillförlitlig.

Genetiknämnden. se är en hemsida som mynnar ur en statlig myndighet och jag har svårt att tro att något som kommer från en statlig myndighet inte skulle vara pålitlig information.

Vårdguiden.se är en samlingsplats för sjukvårdsupplysning. En hemsida som lämnar ett telefonnummer där människor kan vända sig om sjukvårdsupplysning och samarbetar med hemsidor från ansedda statliga företag som till exempel Sveriges Ungdomsmottagning (UMO) anser jag som otroligt trovärdig.

Forskning.se är en nationell forskningsportal där ägare och kontaktuppgifter är lätt tillgängliga. Hemsidan ser proffsig ut och alla länkar fungerar. På grund av detta anser jag att den är trovärdig.

Socialstyrelsen.se är en hemsida vars enheter ägs utav Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO). En hemsida som ägs utav en sådan ansedd organisation skapar tilltro hos mig. Dock saknas exakt datum på artikeln vilket drar ner trovärdigheten en aning.

Dietguiden.se hör till företaget viktväktarna. Det är ett ansett företag med många anhängare och jag har svårt att tro att de skulle skriva ut felaktig information på sin hemsida. Tyvärr saknas författare och datum vilket skapar misstro men tack vare det ansedda företaget som är kopplat till denna hemsida väljer jag ändå att tro på informationen.


Kostdoktorn.se är inte bara en ansedd blogg utan också en av Sveriges största hälsobloggar. Författarna finns angivna och är möjliga att kontakta. Jag anser att denna källa är pålitlig.



Resultat

Det finns enligt livsmedelsverket.se flera olika sorters fett, fleromättat, enkelomättat, mättat och härdat fett/transfetter.
Fleromättat är det allra bästa fettet för hälsan eftersom det sänker det skadliga kolesterolet, minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar och i denna grupp ingår också de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6 som vi bara kan få i oss genom maten.
Det enkelomättade fettet är det nästa bästa eftersom det också sänker kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Fleromättat fett finns i fet fisk som ex. lax, rapsolja, linfröolja, valnötter och sesamfrön.
Enkelomättat fett finner vi i oliver, avokado, kyckling och olika nötter.

Mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Detta är alltså inte ett särskilt bra alternativ att välja inom fettvärlden.
Härdat fett eller transfetter innebär att omättat fett härdas och blir mättat fett på kemisk väg för att öka hållbarheten och göra fettet hårdare. Om denna process avbryts innan fettet är helt härdat blir det bara delvis härdat och det kan då bildas transfettsyror som är det allra skadligaste inom fettvärlden och därför bör undvikas i allra högsta grad.
Mättat fett hittas i animaliska produkter såsom fet korv, bacon, grädde, mjölk, fil, choklad och mycket bakverk.
Det industriellt framställda transfettet har sjunkit betydligt de senaste åren och finns nu främst i mejerivaror.

Skillnaden mellan de olika fetterna är att fettsyrorna i dem är olika uppbyggda.

Vad är det då som gör fettet så farligt?
Kolesterol är faktiskt inte bara skadligt utan också livsnödvändigt. Det är en byggsten i varje cell. Det finns alltså enligt kostdoktorn.se, två olika sorters kolesterol:

LDL-det onda kolesterolet. Även det skadliga kolesterolet fyller en funktion för oss men det är viktigt att vi ser till att inte äta för mycket utav det.
När vi äter fett transporteras fett och kolesterol ner till levern där det packas in i en sorts förpackning som kallas VDLD. Det finns många celler i kroppen som behöver fett för till exempel energi eller byggnadsmaterial och tömmer de VDLD-förpackningarna på deras fett. När VDLD-förpackningarna har krympt till en viss storlek kallas de för LDL-förpackningar. Så länge en cell inte har behov utav en LDL-förpackning fortsätter den att krympa tills den har blivit till en LDL-partikel. Desto mindre och tätare partikeln blir, desto lättare har den att härskna och fastna i skadade blodkärl. Detta kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar.
Det är alltså detta som är skadligt när det talas om fetma.

HDL-det goda kolesterolet. Detta är den ”förpackningen” som kan ta upp ett överskott av kolesterol ur kroppen och föra tillbaka till levern och alltså minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

När kroppen lagrar mycket fett så samlas det utanpå kroppen och för många lagrade fettansamlingar kan skapa övervikt och övervikten kan sedan övergå till fetma. Fetma belastar kroppen så att vissa av kroppens system blir överansträngda, till exempel blodtryck, blodsockrets och blodfettssystemen. Fetma kan utöver detta påverka människors vardag genom de enkla anledningarna att det blir svårare med fysisk aktivitet och kroppskontroll. Men enigt vårdguiden.se finns det betydligt fler biverkningar med fetma eftersom det ökar risken för andra sjukdomar såsom; högt blodtryck, diabetes, gallsten, astma, olika sorters cancer exempelvis i matstrupen, tjocktarm, lever och livmoder, demens och infertilitet.

All sorts fetma är inte heller lika farlig påstår barnfetma.se. Den fetman som oftast drabbar män med att fettet sätter sig på magen är betydligt farligare än den fetman som oftare drabbar kvinnor med att fettet placerar sig på lår och rumpa. Det beror på att ”bukfettet” bäddar in de inre organen vilket kan skapa komplikationer till exempel när levern ska skicka iväg signalämnen, skriver genetiknämnden.se

För mycket av det dåliga fettet är dock inte den enda anledningen till fetma. Stress, miljö och ärftlighet är andra bidragande faktorer. En miljö med bra promenadvägar, relativt närliggande livsmedelsbutiker och skola/jobb så att ingen bil eller kollektivtrafik är aktuell och stabila cykelvägar ska enligt forskning.se vara en fördel för att minska övervikt och fetma eftersom det ofta bara är vanlig vardagsmotion som behövs för att få människor att må bättre eller börja förändra sin livsstil. En miljö där det erbjuds billig och enkel motion för människor underlättar också enormt, till exempel ett bostadsområde med ute gym (som i Eriksdal i Stockholm) och allmänna simbassänger. Men trots dessa faktorer är ändå relationen till mat boven till fetma. Det är inte heller bara fettet i maten som gör oss tjocka, utan även till exempel socker, men fett är den allra största bidragande faktorn.

Nu vet vi alltså hur fett påverkar oss negativt, men på vilka sätt är fett livsviktigt för oss egentligen?

• Fett är en oerhört viktig energikälla för oss och det lagras i fettväven. Det är också värmeisolerande och värmer våra inre organ.
• Fett hjälper också till att skapa hormoner som vi behöver och hjälper oss att ta upp fettlösliga vitaminer A, D, E och K, alltså vitaminer som är enormt viktiga för oss och som vi inte kan tillgodose oss om vi inte får i oss fett samtidigt.
• Fetterna tillgodoser oss också med de essentiella fettsyrorna.
Dessa fettsyror finns bara i maten och de påverkar blodtrycket, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.
• Fett skyddar också våra celler, till exempel våra ytterst viktiga hjärnceller.
• Utan fett skulle vi alltså inte kunna överleva.

Det finns enligt barnfetma.se en tydlig skillnad mellan vilka som drabbas utav fetma och vilka som inte gör det. Fett är inte bara fettsyror och fettvävnad utan också en fråga om samhällsklasser och inkomstskillnader. Inte bara i Sverige utan i flera västländska länder är det två till tre gånger vanligare med fetma i familjer med sämre ekonomi. Detta beror på att skräpmat, alltså mat som innehåller mycket fel fett, är billigare än nyttigare mat med mindre andel skadliga fetter. Familjer med sämre utbildning som inte är lika medvetna om konsekvenserna med fetma drabbas också oftare än välutbildade familjer.
Dock ser det annorlunda ut i U-länder där fetma istället är ett tecken på välfärd, pengar och lyx eftersom det är många människor som inte har möjlighet att försörja sig själva eller sina familjer med mat.

Många svenskar lider av detta välfärdsproblem och äter för mycket mättat och härdat fett. Det finns enkla lösningar på detta såsom att byta margarinet i stekpannan till rapsolja, hävdar livsmedelsverket.se

Avslutning

I rapporten har jag beskrivit hur fett kan skada oss, om hur det skadliga kolesterolet får blodkärl att bli trängre och på så vis kan ge upphov till hjärt-och kärlsjukdomar, vilket enligt socialstyrelsen.se är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Jag skriver också om problemen kopplade till fetma, alltså risken för andra sjukdomar. Det kan tänkas att detta borde vara den främsta rädslan i fettdebatten. Men trots medvetenheten hos människor idag om hur för mycket dåligt fett kan leda oss närmare den främsta dödsorsaken idag i Sverige är det inte det som de allra flesta artiklar eller samtal kring fett handlar om. Istället skrivs det, pratas det och konstrueras det dieter kring viktnedgången. Om dessa diskussioner, artiklar och dieter åtminstone handlade om hur vi ska bli friskare genom att äta rätt saker, för att exempelvis minska risken för fetma relaterade sjukdomar (vilket såklart en del gör men alldeles för få) skulle debatten ändå vara förstålig. Men när vårt fokus istället ligger på att gå ner så mycket och så snabbt som möjligt (en diet som går snabbt innehåller oftast inte bäst hälsoriktiga medel anser dietguiden.se) för att ”komma i form till stranden” eller ”komma i dina gamla jeans på tio dagar” tycker jag att någonting gått snett.

Även om det i vissa fall kan vara så att en viktnedgång absolut skulle få en persons hälsa att bli betydligt bättre, tycker jag att fokus borde ligga på att få personen i fråga till att motionera mer regelbundet eller äta nyttigare. I program som ”Du är vad du äter” går programidén ut på att en person som är överviktig under en angiven tidsperiod ska nå sin målvikt. När personen sedan nått målvikten firas det med före och efter bilder som tydligt bevisar hur enormt mycket lyckligare personen är nu med denna målvikt än innan. Att personen i fråga är betydligt friskare och personens hälsa är oerhört mycket mer stabiliserad nu än tidigare tas ingen vidare notis om. Det är ytterst sällan, om än någonsin, en person som framhåller själva lyckan med det hela med orden ”Det är så skönt att inte längre ligga i riskzonen för diabetes” men nästintill alltid en kommentar som ”Nu kan jag äntligen få på mig min bröllopsklänning” eller ”Nu vågar jag bada på allmänna badstränder igen”.
Att personen låg i riskzonen för fetma relaterade sjukdomar var antagligen inte anledningen till att personen inte vågade bada på allmänna badstränder utan antagligen de socialt konstruerade idéerna om att människor ska se ut på ett visst sätt för att vara okej.
Det är också viktigare för en människa att berätta att hen inte kommer behöva genomgå den skamfyllda proceduren och sy ut sin bröllopsklänning några centimeter än att berätta för tittarna hur befriande det känns att inte längre oroa sig för att astman har slagit ut varje gång hen nyser.

Det är inte så ofta som en person försvarar den oätna bakelsen med uttalandet ”Jag har ätit så mycket mättat fett idag, jag oroar mig lite för mina blodkärl/ hjärt-och kärlsjukdomar ligger i släkten” men betydligt oftare får vi höra ”Jag har ätit så mycket fett idag, jag vill inte gå upp i vikt/bli tjock/inte passa i det där klädesplagget”.

Bland unga kvinnor är ätstörningar som anorexi och bulimi allra vanligast menar vårdguiden.se. En ätstörning handlar om en sjuklig fixering vid att gå ner i vikt eller att inte kunna kontrollera sitt ätande och äta för mycket. Viktnedgången är inte framprovocerad utav samhällsstrukturer som menar att det är fel att inte hålla sig utanför fetma relaterade sjukdomar eller för att det har skapats en hets mot att inte under några omständigheter ha några fettblockerade blodkärl. Dessa sjukdomar är istället skapade ur idén att det är fel att se ut på ett visst sätt.
Jag har själv ofta mött en person som inte lagrar mycket fett eller snabbt gör sig av med det fettet som hen äter, och som därför inte bryr sig om vad som stoppas i munnen. En människa som gör av med sitt fett snabbt har blodkärl som riskerar att täppas igen vid för mycket dåligt fett precis som alla andra människor har. En person som är rund kan vara betydligt friskare än en smal person på grund av att den runda personen blivit rund på nyttiga fetter samtidigt som den smala personen äter mindre mängd men fel sorts fetter.

Med tanke på vad jag tidigare redovisat tycker jag att det är otroligt irrelevant att fokusera på huruvida en person blir tjock eller inte utav att äta fel sorts fett istället för att fokusera på vilka konsekvenser det ger för ens blodkärl. Det känns dumt och tråkigt att mediala framställningar och kroppsideal hamnar i prioriteringsordning framför människors välmående och hälsa. Jag önskar att det fanns en bättre pedagogik kring vad som faktiskt är relevant att fokusera kring och har även en högt flygande dröm om att mediala strukturer kommer att förbättras eller försvinna i takt med människors ökade medvetenhet.
Jag anser att det vore mycket bättre om människor la kroppsidealen och samhällsbilden om hur en ska se ut för att passa in och vara tillräcklig åt sidan och istället koncentrerade sig på vilken mat, livsstil och träning som vi borde applicera i sin vardag för att må bra.

Jag tycker att det har blivit fel någonstans på vägen när vi går miste om en livsstils hälsoeffekter för att istället fokusera på att nå dem ideal som samhället konstruerat, och att en persons välmående ligger i utseendet, som att om en person når sin målvikt mår personen prima, istället för i hälsan.


Jag har nu fokuserat på hur det dåliga fettet väcker negativa reaktioner hos samhället. Det är dock inte det enda sorts fett som lider av samhällets kritiska blickar. Även det goda fettet som vi måste äta och som vi måste få i oss för att ÖVERLEVA möter skeptism. Jag hoppas att det blir mindre och mindre fokus på att ”Jag har ätit för mycket fett” och istället ett fokus på att ”Jag har ätit för mycket FEL sorts fett” eftersom vi inte borde sluta äta fett utan bara måste sluta äta så mycket utav fel fett. Fett är ett ord med negativ klang men jag skulle vilja att vi istället hyllade fettet som hjälper oss att leva och istället för att räkna kalorier och undvika fet mat, koncentrera oss på att äta rätt sorts fet mat.
Jag anser också att alla ungdomar borde serveras mat som innehåller nyttiga fetter i skolan så att ungdomar slapp köpa ett ofta billigt med onyttigt alternativ med dåliga fetter till lunch och att det fanns en bättre pedagogik i undervisningen kring kost, välmående och sjuka ideal.




Källförteckning

Internet

Andren, Per
Bjurman, Anette (2011-11-22) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ ”Fetma”


Barnfetma.se (datum okänt) http://www.barnfetma.se/ ”Om fetma och övervikt hos barn”

Bergström, Katrin (2011-11-14) http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61c03dad1180e26cb8780005258.html ”Vem blir fet och varför?”

Clinton, David (2012-12-12) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/ “Anorexi”

Dietguiden (datum okänt) http://www.dietguiden.com/snabbadieter.php ”Snabba dieter”

Eenfeldt, Andreas (2013) http://www.kostdoktorn.se/kolesterol “En snabbkurs i kolesterol”

Linnarsson, Elin (datum okänt) http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendationer/overviktfetma ”Övervikt och fetma

Livsmedelsverket (2013-12-04) http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/fett/ ”Fetter

Uddenberg, Nils (2008) http://www.genteknik.se/Uploads/Files/309.pdf ”Fetma”







Fett- fel eller rätt?





En rapport av Lova Berggren Sp1e





































Inledning

Att äta skräpmat, godis och mycket dåliga fetter är inte bra för kroppen, det vet alla. Men det pratas mer om hur fett får oss att se ut än huruvida det är farligt eller inte. Min rapport kommer att handla om på vilka sätt olika fetter faktiskt är farliga men även om på vilka sätt de får oss att överleva.

PROBLEMSTÄLLNING: Hur påverkar fett oss, negativt och positivt? Vilka fetter borde undvikas och vilka fetter borde vi försöka få i oss? Och är just hysterin kring att gå upp i vikt det mest relevanta att fokusera kring när det gäller fett?

Källkritisk diskussion

Jag har i denna rapport använt mig utav källorna livsmedelsverket.se, barnfetma.se, genetiknämnden.se, vårdguiden.se, forskning.se socialstyrelsen.se, dietguiden.se, och kostdoktorn.se.

Livsmedelsverket.se anser jag som en ytterst trovärdig källa eftersom den saknar tendens, de är nyligen uppdaterad information (hemsidan), alla länkar fungerar och informationen stämmer överens med information som jag jämfört med från andra hemsidor. Dock saknas författare för den artikel jag har använt mig utav men på grund utav det resterande trovärdiga som denna hemsida erbjuder väljer jag ändå att använda informationen därifrån.

Barnfetma.se är en hemsida som jag anser som tillförlitlig eftersom informationen är nyligen uppdaterad men vars frånvaro av datum och exakt författare får mig att misstro tillförlitligheten en aning. Denna källa har också en svag tendens vilket är att skildra fetma som något ytterst farligt och kan på så vis få fett att framstå som något dåligt. Men eftersom jag är medveten om detta och har möjlighet att jämföra med andra hemsidors information så kan jag bortse från det och ändå tillgodose mig med den information som jag anser är tillförlitlig.

Genetiknämnden. se är en hemsida som mynnar ur en statlig myndighet och jag har svårt att tro att något som kommer från en statlig myndighet inte skulle vara pålitlig information.

Vårdguiden.se är en samlingsplats för sjukvårdsupplysning. En hemsida som lämnar ett telefonnummer där människor kan vända sig om sjukvårdsupplysning och samarbetar med hemsidor från ansedda statliga företag som till exempel Sveriges Ungdomsmottagning (UMO) anser jag som otroligt trovärdig.

Forskning.se är en nationell forskningsportal där ägare och kontaktuppgifter är lätt tillgängliga. Hemsidan ser proffsig ut och alla länkar fungerar. På grund av detta anser jag att den är trovärdig.

Socialstyrelsen.se är en hemsida vars enheter ägs utav Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO). En hemsida som ägs utav en sådan ansedd organisation skapar tilltro hos mig. Dock saknas exakt datum på artikeln vilket drar ner trovärdigheten en aning.

Dietguiden.se hör till företaget viktväktarna. Det är ett ansett företag med många anhängare och jag har svårt att tro att de skulle skriva ut felaktig information på sin hemsida. Tyvärr saknas författare och datum vilket skapar misstro men tack vare det ansedda företaget som är kopplat till denna hemsida väljer jag ändå att tro på informationen.


Kostdoktorn.se är inte bara en ansedd blogg utan också en av Sveriges största hälsobloggar. Författarna finns angivna och är möjliga att kontakta. Jag anser att denna källa är pålitlig.



Resultat

Det finns enligt livsmedelsverket.se flera olika sorters fett, fleromättat, enkelomättat, mättat och härdat fett/transfetter.
Fleromättat är det allra bästa fettet för hälsan eftersom det sänker det skadliga kolesterolet, minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar och i denna grupp ingår också de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6 som vi bara kan få i oss genom maten.
Det enkelomättade fettet är det nästa bästa eftersom det också sänker kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Fleromättat fett finns i fet fisk som ex. lax, rapsolja, linfröolja, valnötter och sesamfrön.
Enkelomättat fett finner vi i oliver, avokado, kyckling och olika nötter.

Mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Detta är alltså inte ett särskilt bra alternativ att välja inom fettvärlden.
Härdat fett eller transfetter innebär att omättat fett härdas och blir mättat fett på kemisk väg för att öka hållbarheten och göra fettet hårdare. Om denna process avbryts innan fettet är helt härdat blir det bara delvis härdat och det kan då bildas transfettsyror som är det allra skadligaste inom fettvärlden och därför bör undvikas i allra högsta grad.
Mättat fett hittas i animaliska produkter såsom fet korv, bacon, grädde, mjölk, fil, choklad och mycket bakverk.
Det industriellt framställda transfettet har sjunkit betydligt de senaste åren och finns nu främst i mejerivaror.

Skillnaden mellan de olika fetterna är att fettsyrorna i dem är olika uppbyggda.

Vad är det då som gör fettet så farligt?
Kolesterol är faktiskt inte bara skadligt utan också livsnödvändigt. Det är en byggsten i varje cell. Det finns alltså enligt kostdoktorn.se, två olika sorters kolesterol:

LDL-det onda kolesterolet. Även det skadliga kolesterolet fyller en funktion för oss men det är viktigt att vi ser till att inte äta för mycket utav det.
När vi äter fett transporteras fett och kolesterol ner till levern där det packas in i en sorts förpackning som kallas VDLD. Det finns många celler i kroppen som behöver fett för till exempel energi eller byggnadsmaterial och tömmer de VDLD-förpackningarna på deras fett. När VDLD-förpackningarna har krympt till en viss storlek kallas de för LDL-förpackningar. Så länge en cell inte har behov utav en LDL-förpackning fortsätter den att krympa tills den har blivit till en LDL-partikel. Desto mindre och tätare partikeln blir, desto lättare har den att härskna och fastna i skadade blodkärl. Detta kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar.
Det är alltså detta som är skadligt när det talas om fetma.

HDL-det goda kolesterolet. Detta är den ”förpackningen” som kan ta upp ett överskott av kolesterol ur kroppen och föra tillbaka till levern och alltså minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

När kroppen lagrar mycket fett så samlas det utanpå kroppen och för många lagrade fettansamlingar kan skapa övervikt och övervikten kan sedan övergå till fetma. Fetma belastar kroppen så att vissa av kroppens system blir överansträngda, till exempel blodtryck, blodsockrets och blodfettssystemen. Fetma kan utöver detta påverka människors vardag genom de enkla anledningarna att det blir svårare med fysisk aktivitet och kroppskontroll. Men enigt vårdguiden.se finns det betydligt fler biverkningar med fetma eftersom det ökar risken för andra sjukdomar såsom; högt blodtryck, diabetes, gallsten, astma, olika sorters cancer exempelvis i matstrupen, tjocktarm, lever och livmoder, demens och infertilitet.

All sorts fetma är inte heller lika farlig påstår barnfetma.se. Den fetman som oftast drabbar män med att fettet sätter sig på magen är betydligt farligare än den fetman som oftare drabbar kvinnor med att fettet placerar sig på lår och rumpa. Det beror på att ”bukfettet” bäddar in de inre organen vilket kan skapa komplikationer till exempel när levern ska skicka iväg signalämnen, skriver genetiknämnden.se

För mycket av det dåliga fettet är dock inte den enda anledningen till fetma. Stress, miljö och ärftlighet är andra bidragande faktorer. En miljö med bra promenadvägar, relativt närliggande livsmedelsbutiker och skola/jobb så att ingen bil eller kollektivtrafik är aktuell och stabila cykelvägar ska enligt forskning.se vara en fördel för att minska övervikt och fetma eftersom det ofta bara är vanlig vardagsmotion som behövs för att få människor att må bättre eller börja förändra sin livsstil. En miljö där det erbjuds billig och enkel motion för människor underlättar också enormt, till exempel ett bostadsområde med ute gym (som i Eriksdal i Stockholm) och allmänna simbassänger. Men trots dessa faktorer är ändå relationen till mat boven till fetma. Det är inte heller bara fettet i maten som gör oss tjocka, utan även till exempel socker, men fett är den allra största bidragande faktorn.

Nu vet vi alltså hur fett påverkar oss negativt, men på vilka sätt är fett livsviktigt för oss egentligen?

• Fett är en oerhört viktig energikälla för oss och det lagras i fettväven. Det är också värmeisolerande och värmer våra inre organ.
• Fett hjälper också till att skapa hormoner som vi behöver och hjälper oss att ta upp fettlösliga vitaminer A, D, E och K, alltså vitaminer som är enormt viktiga för oss och som vi inte kan tillgodose oss om vi inte får i oss fett samtidigt.
• Fetterna tillgodoser oss också med de essentiella fettsyrorna.
Dessa fettsyror finns bara i maten och de påverkar blodtrycket, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.
• Fett skyddar också våra celler, till exempel våra ytterst viktiga hjärnceller.
• Utan fett skulle vi alltså inte kunna överleva.

Det finns enligt barnfetma.se en tydlig skillnad mellan vilka som drabbas utav fetma och vilka som inte gör det. Fett är inte bara fettsyror och fettvävnad utan också en fråga om samhällsklasser och inkomstskillnader. Inte bara i Sverige utan i flera västländska länder är det två till tre gånger vanligare med fetma i familjer med sämre ekonomi. Detta beror på att skräpmat, alltså mat som innehåller mycket fel fett, är billigare än nyttigare mat med mindre andel skadliga fetter. Familjer med sämre utbildning som inte är lika medvetna om konsekvenserna med fetma drabbas också oftare än välutbildade familjer.
Dock ser det annorlunda ut i U-länder där fetma istället är ett tecken på välfärd, pengar och lyx eftersom det är många människor som inte har möjlighet att försörja sig själva eller sina familjer med mat.

Många svenskar lider av detta välfärdsproblem och äter för mycket mättat och härdat fett. Det finns enkla lösningar på detta såsom att byta margarinet i stekpannan till rapsolja, hävdar livsmedelsverket.se

Avslutning

I rapporten har jag beskrivit hur fett kan skada oss, om hur det skadliga kolesterolet får blodkärl att bli trängre och på så vis kan ge upphov till hjärt-och kärlsjukdomar, vilket enligt socialstyrelsen.se är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Jag skriver också om problemen kopplade till fetma, alltså risken för andra sjukdomar. Det kan tänkas att detta borde vara den främsta rädslan i fettdebatten. Men trots medvetenheten hos människor idag om hur för mycket dåligt fett kan leda oss närmare den främsta dödsorsaken idag i Sverige är det inte det som de allra flesta artiklar eller samtal kring fett handlar om. Istället skrivs det, pratas det och konstrueras det dieter kring viktnedgången. Om dessa diskussioner, artiklar och dieter åtminstone handlade om hur vi ska bli friskare genom att äta rätt saker, för att exempelvis minska risken för fetma relaterade sjukdomar (vilket såklart en del gör men alldeles för få) skulle debatten ändå vara förstålig. Men när vårt fokus istället ligger på att gå ner så mycket och så snabbt som möjligt (en diet som går snabbt innehåller oftast inte bäst hälsoriktiga medel anser dietguiden.se) för att ”komma i form till stranden” eller ”komma i dina gamla jeans på tio dagar” tycker jag att någonting gått snett.

Även om det i vissa fall kan vara så att en viktnedgång absolut skulle få en persons hälsa att bli betydligt bättre, tycker jag att fokus borde ligga på att få personen i fråga till att motionera mer regelbundet eller äta nyttigare. I program som ”Du är vad du äter” går programidén ut på att en person som är överviktig under en angiven tidsperiod ska nå sin målvikt. När personen sedan nått målvikten firas det med före och efter bilder som tydligt bevisar hur enormt mycket lyckligare personen är nu med denna målvikt än innan. Att personen i fråga är betydligt friskare och personens hälsa är oerhört mycket mer stabiliserad nu än tidigare tas ingen vidare notis om. Det är ytterst sällan, om än någonsin, en person som framhåller själva lyckan med det hela med orden ”Det är så skönt att inte längre ligga i riskzonen för diabetes” men nästintill alltid en kommentar som ”Nu kan jag äntligen få på mig min bröllopsklänning” eller ”Nu vågar jag bada på allmänna badstränder igen”.
Att personen låg i riskzonen för fetma relaterade sjukdomar var antagligen inte anledningen till att personen inte vågade bada på allmänna badstränder utan antagligen de socialt konstruerade idéerna om att människor ska se ut på ett visst sätt för att vara okej.
Det är också viktigare för en människa att berätta att hen inte kommer behöva genomgå den skamfyllda proceduren och sy ut sin bröllopsklänning några centimeter än att berätta för tittarna hur befriande det känns att inte längre oroa sig för att astman har slagit ut varje gång hen nyser.

Det är inte så ofta som en person försvarar den oätna bakelsen med uttalandet ”Jag har ätit så mycket mättat fett idag, jag oroar mig lite för mina blodkärl/ hjärt-och kärlsjukdomar ligger i släkten” men betydligt oftare får vi höra ”Jag har ätit så mycket fett idag, jag vill inte gå upp i vikt/bli tjock/inte passa i det där klädesplagget”.

Bland unga kvinnor är ätstörningar som anorexi och bulimi allra vanligast menar vårdguiden.se. En ätstörning handlar om en sjuklig fixering vid att gå ner i vikt eller att inte kunna kontrollera sitt ätande och äta för mycket. Viktnedgången är inte framprovocerad utav samhällsstrukturer som menar att det är fel att inte hålla sig utanför fetma relaterade sjukdomar eller för att det har skapats en hets mot att inte under några omständigheter ha några fettblockerade blodkärl. Dessa sjukdomar är istället skapade ur idén att det är fel att se ut på ett visst sätt.
Jag har själv ofta mött en person som inte lagrar mycket fett eller snabbt gör sig av med det fettet som hen äter, och som därför inte bryr sig om vad som stoppas i munnen. En människa som gör av med sitt fett snabbt har blodkärl som riskerar att täppas igen vid för mycket dåligt fett precis som alla andra människor har. En person som är rund kan vara betydligt friskare än en smal person på grund av att den runda personen blivit rund på nyttiga fetter samtidigt som den smala personen äter mindre mängd men fel sorts fetter.

Med tanke på vad jag tidigare redovisat tycker jag att det är otroligt irrelevant att fokusera på huruvida en person blir tjock eller inte utav att äta fel sorts fett istället för att fokusera på vilka konsekvenser det ger för ens blodkärl. Det känns dumt och tråkigt att mediala framställningar och kroppsideal hamnar i prioriteringsordning framför människors välmående och hälsa. Jag önskar att det fanns en bättre pedagogik kring vad som faktiskt är relevant att fokusera kring och har även en högt flygande dröm om att mediala strukturer kommer att förbättras eller försvinna i takt med människors ökade medvetenhet.
Jag anser att det vore mycket bättre om människor la kroppsidealen och samhällsbilden om hur en ska se ut för att passa in och vara tillräcklig åt sidan och istället koncentrerade sig på vilken mat, livsstil och träning som vi borde applicera i sin vardag för att må bra.

Jag tycker att det har blivit fel någonstans på vägen när vi går miste om en livsstils hälsoeffekter för att istället fokusera på att nå dem ideal som samhället konstruerat, och att en persons välmående ligger i utseendet, som att om en person når sin målvikt mår personen prima, istället för i hälsan.


Jag har nu fokuserat på hur det dåliga fettet väcker negativa reaktioner hos samhället. Det är dock inte det enda sorts fett som lider av samhällets kritiska blickar. Även det goda fettet som vi måste äta och som vi måste få i oss för att ÖVERLEVA möter skeptism. Jag hoppas att det blir mindre och mindre fokus på att ”Jag har ätit för mycket fett” och istället ett fokus på att ”Jag har ätit för mycket FEL sorts fett” eftersom vi inte borde sluta äta fett utan bara måste sluta äta så mycket utav fel fett. Fett är ett ord med negativ klang men jag skulle vilja att vi istället hyllade fettet som hjälper oss att leva och istället för att räkna kalorier och undvika fet mat, koncentrera oss på att äta rätt sorts fet mat.
Jag anser också att alla ungdomar borde serveras mat som innehåller nyttiga fetter i skolan så att ungdomar slapp köpa ett ofta billigt med onyttigt alternativ med dåliga fetter till lunch och att det fanns en bättre pedagogik i undervisningen kring kost, välmående och sjuka ideal.




Källförteckning

Internet

Andren, Per
Bjurman, Anette (2011-11-22) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ ”Fetma”


Barnfetma.se (datum okänt) http://www.barnfetma.se/ ”Om fetma och övervikt hos barn”

Bergström, Katrin (2011-11-14) http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61c03dad1180e26cb8780005258.html ”Vem blir fet och varför?”

Clinton, David (2012-12-12) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/ “Anorexi”

Dietguiden (datum okänt) http://www.dietguiden.com/snabbadieter.php ”Snabba dieter”

Eenfeldt, Andreas (2013) http://www.kostdoktorn.se/kolesterol “En snabbkurs i kolesterol”

Linnarsson, Elin (datum okänt) http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendationer/overviktfetma ”Övervikt och fetma

Livsmedelsverket (2013-12-04) http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/fett/ ”Fetter

Uddenberg, Nils (2008) http://www.genteknik.se/Uploads/Files/309.pdf ”Fetma”

Inledning Att äta skräpmat, godis och mycket dåliga fetter är inte bra för kroppen, det vet alla. Men det prats mer om hur fett får oss att se ut än huruvida det är farligt eller inte. Min rapport kommer att handla om på vilka sätt olika fetter faktiskt är farliga men även om på vilka sätt det får oss att överleva. PROBLEMSTÄLLNING: Hur påverkar fett oss, negativt och positivt? Vilka fetter borde undvikas och vilka fetter borde vi försöka få i oss? Och är just hysterin kring att gå upp i vikt det mest relevanta att fokusera kring när det gäller fett? Resultat Det finns enligt livsmedelsverket.se flera olika sorters fett, fleromättat, enkelomättat, mättat och härdat fett/transfetter. Fleromättat är det allra bästa fettet för hälsan eftersom det sänker det skadliga kolesterolet, minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar och i denna grupp ingår också de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6 som vi bara kan få i oss genom maten. Det enkelomättade fettet är det nästa bästa eftersom det också sänker kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Fleromättat fett finns i fet fisk som ex. lax, rapsolja, linfröolja, valnötter och sesamfrön. Enkelomättat fett finner vi i oliver, avokado, kyckling och olika nötter. Mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Detta är alltså inte ett särskilt bra alternativ att välja inom fettvärlden. Härdat fett eller transfetter innebär att omättat fett härdas och blir mättat fett på kemisk väg för att öka hållbarheten och göra fettet hårdare. Om denna process avbryts innan fettet är helt härdat blir det bara delvis härdat och det kan då bildas transfettsyror som är det allra skadligaste inom fettvärlden och därför bör undvikas i allra högsta grad. Mättat fett hittas i animaliska produkter såsom fet korv, bacon, grädde, mjölk, fil, choklad och mycket bakverk. Det industriellt framställda transfettet har sjunkit betydligt de senaste åren och finns nu främst i mjölkprodukter. Skillnaden mellan de olika fetterna är att fettsyrorna i dem är olika uppbyggda. Vad är det då som gör fettet så farligt? Kolesterol är faktiskt inte bara skadligt utan också livsnödvändigt. Det är en byggsten i varje cell. Det finns alltså enligt kostdoktorn.se, två olika sorters kolesterol: LDL-det onda kolesterolet. Även det skadliga kolesterolet fyller en funktion för oss men det är viktigt att vi ser till att inte äta för mycket utav det. När vi äter fett transporteras fett och kolesterol ner till levern där det packas in i en sorts förpackning som kallas VDLD. Det finns många celler i kroppen som behöver fett för till exempel energi eller byggnadsmaterial och tömmer VDLD-förpackningarna på deras fett. När VDLD-förpackningarna har krympt till en viss storlek kallas de för LDL-förpackningar. Så länge en cell inte har behov utav en LDL-förpackning fortsätter den att krympa tills den har blivit till en LDL-partikel. Desto mindre och tätare partikeln blir, desto lättare har den att härskna och fastna i skadade blodkärl. Detta kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar. Det är alltså detta som är skadligt när det talas om fetma. HDL-det goda kolesterolet. Detta är den ”förpackningen” som kan ta upp ett överskott av kolesterol ur kroppen och föra tillbaka till levern och alltså minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar. När kroppen lagrar mycket fett så samlas det utanpå kroppen och för många lagrade fettansamlingar kan skapa övervikt och övervikten kan sedan övergå till fetma. Fetma belastar kroppen så att vissa av kroppens system blir överansträngda, till exempel blodtryck, blodsockrets och blodfettssystemen. Fetma kan utöver detta påverka människors vardag genom de enkla anledningarna att det blir svårare med fysisk aktivitet och kroppskontroll. Men enigt vårdguiden.se finns det betydligt fler biverkningar med fetma eftersom det ökar risken för andra sjukdomar såsom; högt blodtryck, diabetes, gallsten, astma, olika sorters cancer exempelvis i matstrupen, tjocktarm, lever och livmoder, demens och infertilitet. All sorts fetma är inte heller lika farlig påstår barnfetma.se. Den fetman som oftast drabbar män med att fettet sätter sig på magen är betydligt farligare än den fetman som oftare drabbar kvinnor med att fettet placerar sig på lår och rumpa. Det beror på att ”bukfettet” bäddar in de inre organen vilket kan skapa komplikationer till exempel när levern ska skicka iväg signalämnen, skriver genetiknämnden.se För mycket av det dåliga fettet är dock inte den enda anledningen till fetma. Stress, miljö och ärftlighet är andra bidragande faktorer. En miljö med bra promenadvägar, relativt närliggande livsmedelsbutiker och skola/jobb så att ingen bil eller kollektivtrafik är aktuell och stabila cykelvägar ska enligt forskning.se vara en fördel för att minska övervikt och fetma eftersom det ofta bara är vanlig vardagsmotion som behövs för att få människor att må bättre eller börja förändra sin livsstil. En miljö där det erbjuds billig och enkel motion för människor underlättar också enormt, till exempel ett bostadsområde med ute gym (som i Eriksdal i Stockholm) och allmänna simbassänger. Men trots dessa faktorer är ändå relationen till mat boven till fetma. Det är inte heller bara fettet i maten som gör oss tjocka, utan även till exempel socker, men fett är den allra största bidragande faktorn. Nu vet vi alltså hur fett påverkar oss negativt, men på vilka sätt är fett livsviktigt för oss egentligen? • Fett är en oerhört viktig energikälla för oss och det lagras i fettväven. Det är också värmeisolerande och värmer våra inre organ. • Fett hjälper också till att skapa hormoner som vi behöver och hjälper oss att ta upp fettlösliga vitaminer A, D, E och K, alltså vitaminer som är enormt viktiga för oss och som vi inte kan tillgodose oss om vi inte får i oss fett samtidigt. • Fetterna tillgodoser oss också med de essentiella fettsyrorna. • Dessa fettsyror finns bara i maten och de påverkar blodtrycket, blodets levringsförmåga och immunförsvaret. • Fett skyddar också våra celler, till exempel våra ytterst viktiga hjärnceller. • Utan fett skulle vi alltså inte kunna överleva. Det finns enligt barnfetma.se en tydlig skillnad mellan vilka som drabbas utav fetma och vilka som inte gör det. Fett är inte bara fettsyror och fettvävnad utan också en fråga om samhällsklasser och inkomstskillnader. Inte bara i Sverige utan i flera västländska länder är det två till tre gånger vanligare med fetma i familjer med sämre ekonomi. Detta beror på att skräpmat, alltså mat som innehåller mycket fel fett, är billigare än nyttigare mat med mindre andel skadliga fetter. Familjer med sämre utbildning som inte är lika medvetna om konsekvenserna med fetma drabbas också oftare än välutbildade familjer. Dock ser det annorlunda ut i U-länder där fetma istället är ett tecken på välfärd, pengar och lyx eftersom det är många människor som inte har möjlighet att försörja sig själva eller sina familjer med mat. Många svenskar lider av detta välfärdsproblem och äter för mycket mättat och härdat fett. Det finns enkla lösningar på detta såsom att byta margarinet i stekpannan till rapsolja, hävdar livsmedelsverket.se Avslutning I rapporten har jag beskrivit hur fett kan skada oss, om hur det skadliga kolesterolet får blodkärl att bli trängre och på så vis kan ge upphov till hjärt-och kärlsjukdomar, vilket enligt socialstyrelsen.se är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Jag skriver också om problemen kopplade till fetma, alltså risken för andra sjukdomar. Det kan tänkas att detta borde vara den främsta rädslan i fettdebatten. Men trots medvetenheten hos människor idag om hur för mycket dåligt fett kan leda oss närmare den främsta dödsorsaken idag i Sverige är det inte det som de allra flesta artiklar eller samtal kring fett handlar om. Istället skrivs det, pratas det och konstrueras det dieter kring viktnedgången. Om dessa diskussioner, artiklar och dieter åtminstone handlade om hur vi ska bli friskare genom att äta rätt saker, för att exempelvis minska risken för fetma relaterade sjukdomar (vilket såklart en del gör men alldeles för få) skulle debatten ändå vara förstålig. Men när vårt fokus istället ligger på att gå ner så mycket och så snabbt som möjligt (en diet som går snabbt innehåller oftast inte bäst hälsoriktiga medel anser dietguiden.se) för att ”komma i form till stranden” eller ”komma i dina gamla jeans på tio dagar” tycker jag att någonting gått snett. Även om det i vissa fall kan vara så att en viktnedgång absolut skulle få en persons hälsa att bli betydligt bättre, tycker jag att fokuset borde ligga på att få personen i fråga till att motionera mer regelbundet eller äta nyttigare. I program som ”Du är vad du äter” går programidén ut på att en person som är överviktig under en angiven tidsperiod ska nå sin målvikt. När personen sedan nått målvikten firas det med före och efter bilder som tydligt bevisar hur enormt mycket lyckligare personen är nu med denna målvikt än innan. Att personen i fråga är betydligt friskare och personens hälsa är oerhört mycket mer stabiliserad nu än tidigare tas ingen vidare notis om. Det är ytterst sällan, om än någonsin, en person som framhåller själva lyckan med det hela med orden ”Det är så skönt att inte längre ligga i riskzonen för diabetes” men nästintill alltid en kommentar som ”Nu kan jag äntligen få på mig min bröllopsklänning” eller ”Nu vågar jag bada på allmänna badstränder igen”. Att personen låg i riskzonen för fetma relaterade sjukdomar var antagligen inte anledningen till att personen inte vågade bada på allmänna badstränder utan antagligen de socialt konstruerade idéerna om att människor ska se ut på ett visst sätt för att vara okej. Det är också viktigare för en människa att berätta att hen inte kommer behöva genomgå den skamfyllda proceduren och sy ut sin bröllopsklänning några centimeter än att berätta för tittarna hur befriande det känns att inte längre oroa sig för att astman har slagit ut varje gång hen nyser. Det är inte så ofta som en person försvarar den oätna bakelsen med uttalandet ”Jag har ätit så mycket mättat fett idag, jag oroar mig lite för mina blodkärl/ hjärt-och kärlsjukdomar ligger i släkten” men betydligt oftare får vi höra ”Jag har ätit så mycket fett idag, jag vill inte gå upp i vikt/bli tjock/inte passa i det där klädesplagget”. Bland unga kvinnor är ätstörningar som anorexi och bulimi allra vanligast menar vårdguiden.se. En ätstörning handlar om en sjuklig fixering vid att gå ner i vikt eller att inte kunna kontrollera sitt ätande och äta för mycket. Viktnedgången är inte framprovocerad utav samhällsstrukturer som menar att det är fel att inte hålla sig utanför fetma relaterade sjukdomar eller för att det har skapat en hets mot att inte under några omständigheter ha några fettblockerade blodkärl. Dessa sjukdomar är istället skapade ur idén att det är fel att se ut på ett visst sätt. Jag har själv ofta mött en person som inte lagrar mycket fett eller gör av med det fettet som hen äter snabbt, och som därför inte bryr sig om vad som stoppas i munnen. En människa som gör av med sitt fett snabbt har blodkärl som riskerar att täppas igen vid för mycket dåligt fett precis som alla andra människor har. En person som är rund kan vara betydligt friskare än en smal person på grund av att den runda personen blivit rund på nyttiga fetter samtidigt som den smala personen äter mindre mängd men fel sorts fetter. Med tanke på vad jag tidigare redovisat tycker jag att det är otroligt irrelevant att fokusera på huruvida en person blir tjock eller inte utav att äta fel sorts fett istället för att fokusera på vilka konsekvenser det ger för ens blodkärl. Det känns dumt och tråkigt att mediala framställningar och kroppsideal hamnar i prioriteringsordning framför människors välmående och hälsa. Jag önskar att det fanns en bättre pedagogik kring vad som faktiskt är relevant att fokusera kring och har även en högt flygande dröm om att mediala strukturer kommer att förbättras eller försvinna i takt med människors ökade medvetenhet. Jag anser att det vore mycket bättre om människor la kroppsidealen och samhällsbilden om hur en ska se ut för att passa in och vara tillräcklig åt sidan och istället koncentrerade sig på vilken mat, livsstil och träning som vi borde applicera i sin vardag för att må bra. Jag tycker att det har blivit fel någonstans på vägen när vi går miste om en livsstils hälsoeffekter för att istället fokusera på att nå de ideal som samhället konstruerat, och att en persons välmående ligger i utseendet, som att om en person når sin målvikt mår personen prima, istället för i hälsan. Jag har nu fokuserat på hur det dåliga fettet väcker negativa reaktioner hos samhället. Det är dock inte det enda sorts fett som lider av samhällets kritiska blickar. Även det goda fettet som vi måste äta och som vi måste få i oss för att ÖVERLEVA möter skeptism. Jag hoppas att det blir mindre och mindre fokus på att ”Jag har ätit för mycket fett” och istället ett fokus på att ”Jag har ätit för mycket FEL sorts fett” eftersom vi inte borde sluta äta fett utan bara måste sluta äta så mycket utav fel fett. Fett är ett ord med negativ klang men jag skulle vilja att vi istället hyllade fettet som hjälper oss att leva och istället för att räkna kalorier och undvika fet mat, koncentrera oss på att äta rätt sorts fet mat. Jag anser också att alla ungdomar borde serveras mat som innehåller nyttiga fetter i skolan så att ungdomar slapp köpa ett ofta billigt med onyttigt alternativ med dåliga fetter till lunch och att det fanns en bättre pedagogik i undervisningen kring kost, välmående och sjuka ideal. Källkritisk diskussion Jag har i denna rapport använt mig utav källorna livsmedelsverket.se, barnfetma.se, genetiknämnden.se, vårdguiden.se, forskning.se socialstyrelsen.se, dietguiden.se, kostdoktorn.se och en motion från jordbruksdepartementet. Livsmedelsverket.se anser jag som en ytterst trovärdig källa eftersom den saknar tendens, de är nyligen uppdaterad information (hemsidan), alla länkar fungerar och informationen stämmer överens med information som jag jämfört med från andra hemsidor. Dock saknas författare för den artikel jag har använt mig utav men på grund utav det resterande trovärdiga som denna hemsida erbjuder väljer jag ändå att använda informationen därifrån. Barnfetma.se är en hemsida som jag anser som tillförlitlig eftersom informationen är nyligen uppdaterad men vars frånvaro av datum och exakt författare får mig att misstro tillförlitligheten en aning. Denna källa har också en svag tendens vilket är att skildra fetma som något ytterst farligt och kan på så vis få fett att framstå som något dåligt. Men eftersom jag är medveten om detta och har möjlighet att jämföra med andra hemsidors information så kan jag bortse från det och ändå tillgodose mig med den information som jag anser är tillförlitlig. Genetiknämnden. Se är är en hemsida som mynnar ur en statlig myndighet och jag har svårt att tro att något som kommer från en statlig myndighet inte skulle vara pålitlig information. Vårdguiden.se är en samlingsplats för sjukvårdsupplysning. En hemsida som lämnar ett telefonnummer där människor kan vända sig om sjukvårdsupplysning och samarbetar med hemsidor från ansedda statliga företag som till exempel Sveriges Ungdomsmottagning (UMO) anser jag som otroligt trovärdig. Forskning.se är en nationell forskningsportal där ägare och kontaktuppgifter är lätt tillgängliga. Hemsidan ser proffsig ut och alla länkar fungerar. På grund av detta anser jag att den är trovärdig. Socialstyrelsen.se är en hemsida vars enheter ägs utav Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO). En hemsida som ägs utav en sådan ansedd organisation skapar tilltro hos mig. Dock saknas exakt datum på artikeln vilket drar ner trovärdigheten en aning. Dietguiden.se hör till företaget viktväktarna. Det är ett ansett företag med många anhängare och jag har svårt att tro att de skulle skriva ut felaktig information på sin hemsida. Tyvärr saknas författare och datum vilket skapar misstro men tack vare det ansedda företaget som är kopplat till denna hemsida väljer jag ändå att tro på informationen. Något annat som jag har svårt att tro är att politiker inom jordbruksdepartementet skulle använda sig utav felaktig information i en motion och jag anser alltså att det är en väldigt trovärdig källa. Kostdoktorn.se är inte bara en ansedd blogg utan också en av Sveriges största hälsobloggar. Författarna finns angivna och är möjliga att kontakta. Jag anser att denna källa är pålitlig. Källförteckning Internet Andren, Per Bjurman, Anette (2011-11-22) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ ”Fetma” Barnfetma.se (datum okänt) http://www.barnfetma.se/ ”Om fetma och övervikt hos barn” Bergström, Katrin (2011-11-14) http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61c03dad1180e26cb8780005258.html ”Vem blir fet och varför?” Clinton, David (2012-12-12) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/ “Anorexi” Dietguiden (datum okänt) http://www.dietguiden.com/snabbadieter.php ”snabba dieter” Eenfeldt, Andreas (2013) http://www.kostdoktorn.se/kolesterol “En snabbkurs i kolesterol” Linnarsson, Elin (datum okänt) http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendationer/overviktfetma ”Övervikt och fetma Livsmedelsverket (2013-12-04) http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/fett/ ”Fetter Uddenberg, Nils (2008) http://www.genteknik.se/Uploads/Files/309.pdf ”Fetma”

oh hallå. alltså. så fort det går ska jag lägga upp en länk till den andra så fort jag bara kan. alltså när bloggen är klar vilket kommer vara snart om ett tag. så fortsätt kika in! KRAM

väntar på att min nya blogg ska bli klar och därför blir det inga roliga inlägg här! men titta förbi i veckan så hittar ni en länk till den nya! Pussar!

j u l i a om mitt namn är Lova och jag tänker inte vara tyst, jag tänker inte bara sitta här och vänta på att bli kysst:
Din tygpåse är ju bara föör snygg!

Tack fina Julia! 13 små dagar kvar till Håkan Hellström på grönan. Oh vad jag längtar. oh oh oh.


Kommer du ihåg den fina dagen på bilden nedan Julia? Hm.

-topgun-

HEJ. haft bra dagar på grönan, med en massa folk och sett Easy A, och en jääääättemysig övernattning hos Live. Dagen har jag suttit inne och druckit the, och kollat film. Jag tycker så mycket om ,mysigt sega höstsöndagar. Ska påbörja en ny blogg det är därför inläggen tråkas ner. Hare!
                                                

Gårdagen var grym. Jag, Jossan och Mathilda kilade iväg till grönan för att se Tove Styrke. Tove körde mina favoritlåter, vi blev utskällda vid flygande elefanterna, vi åkte fritt fall tilt vid tiotiden när det var mörkt och alla ljus tända (så galet vackert Stockholm är uppifrån) tillsammans med en haffande norrlänning och jag skrattade så mycket att jag fick träningsvärk i magen. Tack för en freaknig fantastic kväll.
Idag var första riktiga skoldagen och vi jobbade på den stenstöriga åtttaatityden. I don't enjoy being in that class, men på nåt sätt var det ändå rätt kul. Sedan rullade det på och nu sitter jag här och är hungrig som vanligt och funtar på att skaka fram lite godsaker nånstans ifrån men jag skyller allt det där på min mens. Adrian ska få en systemkamera och jag som förut skakade på huvudet åt kamerahysterin får nu flera scenarion per dag då jag skulle göra massor för en systemis. Jag skulle ju kunna önska mej i födelsedagspresent (TVÅ VECKOR KVAR!) men jag tror att det blir till att önska sig en jagfon istället. Sedan har jag ju bett om att lite av födelsedagspresentpengarna ska skänkas till läkare utan gränser så vi får se hur det blir. I alla fall, Kramar på er!

Jag är lite sur för det här:
1. Jag missade 2 steg från Håkan igår i Rålis.
2. Ingen vill följa med mej och kolla på Tove styrke imorrn på grönan. Ledsen.
3. Adrian låtsas argumenterar. Dåligt.
Sen är mina medmänniskor lite dåliga och sen är det svält och. Hej.