fett!!!
Fett- fel eller rätt?
En rapport av Lova Berggren Sp1e
Inledning
Att äta skräpmat, godis och mycket dåliga fetter är inte bra för kroppen, det vet alla. Men det pratas mer om hur fett får oss att se ut än huruvida det är farligt eller inte. Min rapport kommer att handla om på vilka sätt olika fetter faktiskt är farliga men även om på vilka sätt de får oss att överleva.
PROBLEMSTÄLLNING: Hur påverkar fett oss, negativt och positivt? Vilka fetter borde undvikas och vilka fetter borde vi försöka få i oss? Och är just hysterin kring att gå upp i vikt det mest relevanta att fokusera kring när det gäller fett?
Källkritisk diskussion
Jag har i denna rapport använt mig utav källorna livsmedelsverket.se, barnfetma.se, genetiknämnden.se, vårdguiden.se, forskning.se socialstyrelsen.se, dietguiden.se, och kostdoktorn.se.
Livsmedelsverket.se anser jag som en ytterst trovärdig källa eftersom den saknar tendens, de är nyligen uppdaterad information (hemsidan), alla länkar fungerar och informationen stämmer överens med information som jag jämfört med från andra hemsidor. Dock saknas författare för den artikel jag har använt mig utav men på grund utav det resterande trovärdiga som denna hemsida erbjuder väljer jag ändå att använda informationen därifrån.
Barnfetma.se är en hemsida som jag anser som tillförlitlig eftersom informationen är nyligen uppdaterad men vars frånvaro av datum och exakt författare får mig att misstro tillförlitligheten en aning. Denna källa har också en svag tendens vilket är att skildra fetma som något ytterst farligt och kan på så vis få fett att framstå som något dåligt. Men eftersom jag är medveten om detta och har möjlighet att jämföra med andra hemsidors information så kan jag bortse från det och ändå tillgodose mig med den information som jag anser är tillförlitlig.
Genetiknämnden. se är en hemsida som mynnar ur en statlig myndighet och jag har svårt att tro att något som kommer från en statlig myndighet inte skulle vara pålitlig information.
Vårdguiden.se är en samlingsplats för sjukvårdsupplysning. En hemsida som lämnar ett telefonnummer där människor kan vända sig om sjukvårdsupplysning och samarbetar med hemsidor från ansedda statliga företag som till exempel Sveriges Ungdomsmottagning (UMO) anser jag som otroligt trovärdig.
Forskning.se är en nationell forskningsportal där ägare och kontaktuppgifter är lätt tillgängliga. Hemsidan ser proffsig ut och alla länkar fungerar. På grund av detta anser jag att den är trovärdig.
Socialstyrelsen.se är en hemsida vars enheter ägs utav Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO). En hemsida som ägs utav en sådan ansedd organisation skapar tilltro hos mig. Dock saknas exakt datum på artikeln vilket drar ner trovärdigheten en aning.
Dietguiden.se hör till företaget viktväktarna. Det är ett ansett företag med många anhängare och jag har svårt att tro att de skulle skriva ut felaktig information på sin hemsida. Tyvärr saknas författare och datum vilket skapar misstro men tack vare det ansedda företaget som är kopplat till denna hemsida väljer jag ändå att tro på informationen.
Kostdoktorn.se är inte bara en ansedd blogg utan också en av Sveriges största hälsobloggar. Författarna finns angivna och är möjliga att kontakta. Jag anser att denna källa är pålitlig.
Resultat
Det finns enligt livsmedelsverket.se flera olika sorters fett, fleromättat, enkelomättat, mättat och härdat fett/transfetter.
Fleromättat är det allra bästa fettet för hälsan eftersom det sänker det skadliga kolesterolet, minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar och i denna grupp ingår också de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6 som vi bara kan få i oss genom maten.
Det enkelomättade fettet är det nästa bästa eftersom det också sänker kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Fleromättat fett finns i fet fisk som ex. lax, rapsolja, linfröolja, valnötter och sesamfrön.
Enkelomättat fett finner vi i oliver, avokado, kyckling och olika nötter.
Mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Detta är alltså inte ett särskilt bra alternativ att välja inom fettvärlden.
Härdat fett eller transfetter innebär att omättat fett härdas och blir mättat fett på kemisk väg för att öka hållbarheten och göra fettet hårdare. Om denna process avbryts innan fettet är helt härdat blir det bara delvis härdat och det kan då bildas transfettsyror som är det allra skadligaste inom fettvärlden och därför bör undvikas i allra högsta grad.
Mättat fett hittas i animaliska produkter såsom fet korv, bacon, grädde, mjölk, fil, choklad och mycket bakverk.
Det industriellt framställda transfettet har sjunkit betydligt de senaste åren och finns nu främst i mejerivaror.
Skillnaden mellan de olika fetterna är att fettsyrorna i dem är olika uppbyggda.
Vad är det då som gör fettet så farligt?
Kolesterol är faktiskt inte bara skadligt utan också livsnödvändigt. Det är en byggsten i varje cell. Det finns alltså enligt kostdoktorn.se, två olika sorters kolesterol:
LDL-det onda kolesterolet. Även det skadliga kolesterolet fyller en funktion för oss men det är viktigt att vi ser till att inte äta för mycket utav det.
När vi äter fett transporteras fett och kolesterol ner till levern där det packas in i en sorts förpackning som kallas VDLD. Det finns många celler i kroppen som behöver fett för till exempel energi eller byggnadsmaterial och tömmer de VDLD-förpackningarna på deras fett. När VDLD-förpackningarna har krympt till en viss storlek kallas de för LDL-förpackningar. Så länge en cell inte har behov utav en LDL-förpackning fortsätter den att krympa tills den har blivit till en LDL-partikel. Desto mindre och tätare partikeln blir, desto lättare har den att härskna och fastna i skadade blodkärl. Detta kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar.
Det är alltså detta som är skadligt när det talas om fetma.
HDL-det goda kolesterolet. Detta är den ”förpackningen” som kan ta upp ett överskott av kolesterol ur kroppen och föra tillbaka till levern och alltså minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
När kroppen lagrar mycket fett så samlas det utanpå kroppen och för många lagrade fettansamlingar kan skapa övervikt och övervikten kan sedan övergå till fetma. Fetma belastar kroppen så att vissa av kroppens system blir överansträngda, till exempel blodtryck, blodsockrets och blodfettssystemen. Fetma kan utöver detta påverka människors vardag genom de enkla anledningarna att det blir svårare med fysisk aktivitet och kroppskontroll. Men enigt vårdguiden.se finns det betydligt fler biverkningar med fetma eftersom det ökar risken för andra sjukdomar såsom; högt blodtryck, diabetes, gallsten, astma, olika sorters cancer exempelvis i matstrupen, tjocktarm, lever och livmoder, demens och infertilitet.
All sorts fetma är inte heller lika farlig påstår barnfetma.se. Den fetman som oftast drabbar män med att fettet sätter sig på magen är betydligt farligare än den fetman som oftare drabbar kvinnor med att fettet placerar sig på lår och rumpa. Det beror på att ”bukfettet” bäddar in de inre organen vilket kan skapa komplikationer till exempel när levern ska skicka iväg signalämnen, skriver genetiknämnden.se
För mycket av det dåliga fettet är dock inte den enda anledningen till fetma. Stress, miljö och ärftlighet är andra bidragande faktorer. En miljö med bra promenadvägar, relativt närliggande livsmedelsbutiker och skola/jobb så att ingen bil eller kollektivtrafik är aktuell och stabila cykelvägar ska enligt forskning.se vara en fördel för att minska övervikt och fetma eftersom det ofta bara är vanlig vardagsmotion som behövs för att få människor att må bättre eller börja förändra sin livsstil. En miljö där det erbjuds billig och enkel motion för människor underlättar också enormt, till exempel ett bostadsområde med ute gym (som i Eriksdal i Stockholm) och allmänna simbassänger. Men trots dessa faktorer är ändå relationen till mat boven till fetma. Det är inte heller bara fettet i maten som gör oss tjocka, utan även till exempel socker, men fett är den allra största bidragande faktorn.
Nu vet vi alltså hur fett påverkar oss negativt, men på vilka sätt är fett livsviktigt för oss egentligen?
• Fett är en oerhört viktig energikälla för oss och det lagras i fettväven. Det är också värmeisolerande och värmer våra inre organ.
• Fett hjälper också till att skapa hormoner som vi behöver och hjälper oss att ta upp fettlösliga vitaminer A, D, E och K, alltså vitaminer som är enormt viktiga för oss och som vi inte kan tillgodose oss om vi inte får i oss fett samtidigt.
• Fetterna tillgodoser oss också med de essentiella fettsyrorna.
Dessa fettsyror finns bara i maten och de påverkar blodtrycket, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.
• Fett skyddar också våra celler, till exempel våra ytterst viktiga hjärnceller.
• Utan fett skulle vi alltså inte kunna överleva.
Det finns enligt barnfetma.se en tydlig skillnad mellan vilka som drabbas utav fetma och vilka som inte gör det. Fett är inte bara fettsyror och fettvävnad utan också en fråga om samhällsklasser och inkomstskillnader. Inte bara i Sverige utan i flera västländska länder är det två till tre gånger vanligare med fetma i familjer med sämre ekonomi. Detta beror på att skräpmat, alltså mat som innehåller mycket fel fett, är billigare än nyttigare mat med mindre andel skadliga fetter. Familjer med sämre utbildning som inte är lika medvetna om konsekvenserna med fetma drabbas också oftare än välutbildade familjer.
Dock ser det annorlunda ut i U-länder där fetma istället är ett tecken på välfärd, pengar och lyx eftersom det är många människor som inte har möjlighet att försörja sig själva eller sina familjer med mat.
Många svenskar lider av detta välfärdsproblem och äter för mycket mättat och härdat fett. Det finns enkla lösningar på detta såsom att byta margarinet i stekpannan till rapsolja, hävdar livsmedelsverket.se
Avslutning
I rapporten har jag beskrivit hur fett kan skada oss, om hur det skadliga kolesterolet får blodkärl att bli trängre och på så vis kan ge upphov till hjärt-och kärlsjukdomar, vilket enligt socialstyrelsen.se är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Jag skriver också om problemen kopplade till fetma, alltså risken för andra sjukdomar. Det kan tänkas att detta borde vara den främsta rädslan i fettdebatten. Men trots medvetenheten hos människor idag om hur för mycket dåligt fett kan leda oss närmare den främsta dödsorsaken idag i Sverige är det inte det som de allra flesta artiklar eller samtal kring fett handlar om. Istället skrivs det, pratas det och konstrueras det dieter kring viktnedgången. Om dessa diskussioner, artiklar och dieter åtminstone handlade om hur vi ska bli friskare genom att äta rätt saker, för att exempelvis minska risken för fetma relaterade sjukdomar (vilket såklart en del gör men alldeles för få) skulle debatten ändå vara förstålig. Men när vårt fokus istället ligger på att gå ner så mycket och så snabbt som möjligt (en diet som går snabbt innehåller oftast inte bäst hälsoriktiga medel anser dietguiden.se) för att ”komma i form till stranden” eller ”komma i dina gamla jeans på tio dagar” tycker jag att någonting gått snett.
Även om det i vissa fall kan vara så att en viktnedgång absolut skulle få en persons hälsa att bli betydligt bättre, tycker jag att fokus borde ligga på att få personen i fråga till att motionera mer regelbundet eller äta nyttigare. I program som ”Du är vad du äter” går programidén ut på att en person som är överviktig under en angiven tidsperiod ska nå sin målvikt. När personen sedan nått målvikten firas det med före och efter bilder som tydligt bevisar hur enormt mycket lyckligare personen är nu med denna målvikt än innan. Att personen i fråga är betydligt friskare och personens hälsa är oerhört mycket mer stabiliserad nu än tidigare tas ingen vidare notis om. Det är ytterst sällan, om än någonsin, en person som framhåller själva lyckan med det hela med orden ”Det är så skönt att inte längre ligga i riskzonen för diabetes” men nästintill alltid en kommentar som ”Nu kan jag äntligen få på mig min bröllopsklänning” eller ”Nu vågar jag bada på allmänna badstränder igen”.
Att personen låg i riskzonen för fetma relaterade sjukdomar var antagligen inte anledningen till att personen inte vågade bada på allmänna badstränder utan antagligen de socialt konstruerade idéerna om att människor ska se ut på ett visst sätt för att vara okej.
Det är också viktigare för en människa att berätta att hen inte kommer behöva genomgå den skamfyllda proceduren och sy ut sin bröllopsklänning några centimeter än att berätta för tittarna hur befriande det känns att inte längre oroa sig för att astman har slagit ut varje gång hen nyser.
Det är inte så ofta som en person försvarar den oätna bakelsen med uttalandet ”Jag har ätit så mycket mättat fett idag, jag oroar mig lite för mina blodkärl/ hjärt-och kärlsjukdomar ligger i släkten” men betydligt oftare får vi höra ”Jag har ätit så mycket fett idag, jag vill inte gå upp i vikt/bli tjock/inte passa i det där klädesplagget”.
Bland unga kvinnor är ätstörningar som anorexi och bulimi allra vanligast menar vårdguiden.se. En ätstörning handlar om en sjuklig fixering vid att gå ner i vikt eller att inte kunna kontrollera sitt ätande och äta för mycket. Viktnedgången är inte framprovocerad utav samhällsstrukturer som menar att det är fel att inte hålla sig utanför fetma relaterade sjukdomar eller för att det har skapats en hets mot att inte under några omständigheter ha några fettblockerade blodkärl. Dessa sjukdomar är istället skapade ur idén att det är fel att se ut på ett visst sätt.
Jag har själv ofta mött en person som inte lagrar mycket fett eller snabbt gör sig av med det fettet som hen äter, och som därför inte bryr sig om vad som stoppas i munnen. En människa som gör av med sitt fett snabbt har blodkärl som riskerar att täppas igen vid för mycket dåligt fett precis som alla andra människor har. En person som är rund kan vara betydligt friskare än en smal person på grund av att den runda personen blivit rund på nyttiga fetter samtidigt som den smala personen äter mindre mängd men fel sorts fetter.
Med tanke på vad jag tidigare redovisat tycker jag att det är otroligt irrelevant att fokusera på huruvida en person blir tjock eller inte utav att äta fel sorts fett istället för att fokusera på vilka konsekvenser det ger för ens blodkärl. Det känns dumt och tråkigt att mediala framställningar och kroppsideal hamnar i prioriteringsordning framför människors välmående och hälsa. Jag önskar att det fanns en bättre pedagogik kring vad som faktiskt är relevant att fokusera kring och har även en högt flygande dröm om att mediala strukturer kommer att förbättras eller försvinna i takt med människors ökade medvetenhet.
Jag anser att det vore mycket bättre om människor la kroppsidealen och samhällsbilden om hur en ska se ut för att passa in och vara tillräcklig åt sidan och istället koncentrerade sig på vilken mat, livsstil och träning som vi borde applicera i sin vardag för att må bra.
Jag tycker att det har blivit fel någonstans på vägen när vi går miste om en livsstils hälsoeffekter för att istället fokusera på att nå dem ideal som samhället konstruerat, och att en persons välmående ligger i utseendet, som att om en person når sin målvikt mår personen prima, istället för i hälsan.
Jag har nu fokuserat på hur det dåliga fettet väcker negativa reaktioner hos samhället. Det är dock inte det enda sorts fett som lider av samhällets kritiska blickar. Även det goda fettet som vi måste äta och som vi måste få i oss för att ÖVERLEVA möter skeptism. Jag hoppas att det blir mindre och mindre fokus på att ”Jag har ätit för mycket fett” och istället ett fokus på att ”Jag har ätit för mycket FEL sorts fett” eftersom vi inte borde sluta äta fett utan bara måste sluta äta så mycket utav fel fett. Fett är ett ord med negativ klang men jag skulle vilja att vi istället hyllade fettet som hjälper oss att leva och istället för att räkna kalorier och undvika fet mat, koncentrera oss på att äta rätt sorts fet mat.
Jag anser också att alla ungdomar borde serveras mat som innehåller nyttiga fetter i skolan så att ungdomar slapp köpa ett ofta billigt med onyttigt alternativ med dåliga fetter till lunch och att det fanns en bättre pedagogik i undervisningen kring kost, välmående och sjuka ideal.
Källförteckning
Internet
Andren, Per
Bjurman, Anette (2011-11-22) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ ”Fetma”
Barnfetma.se (datum okänt) http://www.barnfetma.se/ ”Om fetma och övervikt hos barn”
Bergström, Katrin (2011-11-14) http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61c03dad1180e26cb8780005258.html ”Vem blir fet och varför?”
Clinton, David (2012-12-12) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/ “Anorexi”
Dietguiden (datum okänt) http://www.dietguiden.com/snabbadieter.php ”Snabba dieter”
Eenfeldt, Andreas (2013) http://www.kostdoktorn.se/kolesterol “En snabbkurs i kolesterol”
Linnarsson, Elin (datum okänt) http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendationer/overviktfetma ”Övervikt och fetma
Livsmedelsverket (2013-12-04) http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/fett/ ”Fetter
Uddenberg, Nils (2008) http://www.genteknik.se/Uploads/Files/309.pdf ”Fetma”
Fett- fel eller rätt?
En rapport av Lova Berggren Sp1e
Inledning
Att äta skräpmat, godis och mycket dåliga fetter är inte bra för kroppen, det vet alla. Men det pratas mer om hur fett får oss att se ut än huruvida det är farligt eller inte. Min rapport kommer att handla om på vilka sätt olika fetter faktiskt är farliga men även om på vilka sätt de får oss att överleva.
PROBLEMSTÄLLNING: Hur påverkar fett oss, negativt och positivt? Vilka fetter borde undvikas och vilka fetter borde vi försöka få i oss? Och är just hysterin kring att gå upp i vikt det mest relevanta att fokusera kring när det gäller fett?
Källkritisk diskussion
Jag har i denna rapport använt mig utav källorna livsmedelsverket.se, barnfetma.se, genetiknämnden.se, vårdguiden.se, forskning.se socialstyrelsen.se, dietguiden.se, och kostdoktorn.se.
Livsmedelsverket.se anser jag som en ytterst trovärdig källa eftersom den saknar tendens, de är nyligen uppdaterad information (hemsidan), alla länkar fungerar och informationen stämmer överens med information som jag jämfört med från andra hemsidor. Dock saknas författare för den artikel jag har använt mig utav men på grund utav det resterande trovärdiga som denna hemsida erbjuder väljer jag ändå att använda informationen därifrån.
Barnfetma.se är en hemsida som jag anser som tillförlitlig eftersom informationen är nyligen uppdaterad men vars frånvaro av datum och exakt författare får mig att misstro tillförlitligheten en aning. Denna källa har också en svag tendens vilket är att skildra fetma som något ytterst farligt och kan på så vis få fett att framstå som något dåligt. Men eftersom jag är medveten om detta och har möjlighet att jämföra med andra hemsidors information så kan jag bortse från det och ändå tillgodose mig med den information som jag anser är tillförlitlig.
Genetiknämnden. se är en hemsida som mynnar ur en statlig myndighet och jag har svårt att tro att något som kommer från en statlig myndighet inte skulle vara pålitlig information.
Vårdguiden.se är en samlingsplats för sjukvårdsupplysning. En hemsida som lämnar ett telefonnummer där människor kan vända sig om sjukvårdsupplysning och samarbetar med hemsidor från ansedda statliga företag som till exempel Sveriges Ungdomsmottagning (UMO) anser jag som otroligt trovärdig.
Forskning.se är en nationell forskningsportal där ägare och kontaktuppgifter är lätt tillgängliga. Hemsidan ser proffsig ut och alla länkar fungerar. På grund av detta anser jag att den är trovärdig.
Socialstyrelsen.se är en hemsida vars enheter ägs utav Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO). En hemsida som ägs utav en sådan ansedd organisation skapar tilltro hos mig. Dock saknas exakt datum på artikeln vilket drar ner trovärdigheten en aning.
Dietguiden.se hör till företaget viktväktarna. Det är ett ansett företag med många anhängare och jag har svårt att tro att de skulle skriva ut felaktig information på sin hemsida. Tyvärr saknas författare och datum vilket skapar misstro men tack vare det ansedda företaget som är kopplat till denna hemsida väljer jag ändå att tro på informationen.
Kostdoktorn.se är inte bara en ansedd blogg utan också en av Sveriges största hälsobloggar. Författarna finns angivna och är möjliga att kontakta. Jag anser att denna källa är pålitlig.
Resultat
Det finns enligt livsmedelsverket.se flera olika sorters fett, fleromättat, enkelomättat, mättat och härdat fett/transfetter.
Fleromättat är det allra bästa fettet för hälsan eftersom det sänker det skadliga kolesterolet, minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar och i denna grupp ingår också de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6 som vi bara kan få i oss genom maten.
Det enkelomättade fettet är det nästa bästa eftersom det också sänker kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Fleromättat fett finns i fet fisk som ex. lax, rapsolja, linfröolja, valnötter och sesamfrön.
Enkelomättat fett finner vi i oliver, avokado, kyckling och olika nötter.
Mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Detta är alltså inte ett särskilt bra alternativ att välja inom fettvärlden.
Härdat fett eller transfetter innebär att omättat fett härdas och blir mättat fett på kemisk väg för att öka hållbarheten och göra fettet hårdare. Om denna process avbryts innan fettet är helt härdat blir det bara delvis härdat och det kan då bildas transfettsyror som är det allra skadligaste inom fettvärlden och därför bör undvikas i allra högsta grad.
Mättat fett hittas i animaliska produkter såsom fet korv, bacon, grädde, mjölk, fil, choklad och mycket bakverk.
Det industriellt framställda transfettet har sjunkit betydligt de senaste åren och finns nu främst i mejerivaror.
Skillnaden mellan de olika fetterna är att fettsyrorna i dem är olika uppbyggda.
Vad är det då som gör fettet så farligt?
Kolesterol är faktiskt inte bara skadligt utan också livsnödvändigt. Det är en byggsten i varje cell. Det finns alltså enligt kostdoktorn.se, två olika sorters kolesterol:
LDL-det onda kolesterolet. Även det skadliga kolesterolet fyller en funktion för oss men det är viktigt att vi ser till att inte äta för mycket utav det.
När vi äter fett transporteras fett och kolesterol ner till levern där det packas in i en sorts förpackning som kallas VDLD. Det finns många celler i kroppen som behöver fett för till exempel energi eller byggnadsmaterial och tömmer de VDLD-förpackningarna på deras fett. När VDLD-förpackningarna har krympt till en viss storlek kallas de för LDL-förpackningar. Så länge en cell inte har behov utav en LDL-förpackning fortsätter den att krympa tills den har blivit till en LDL-partikel. Desto mindre och tätare partikeln blir, desto lättare har den att härskna och fastna i skadade blodkärl. Detta kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar.
Det är alltså detta som är skadligt när det talas om fetma.
HDL-det goda kolesterolet. Detta är den ”förpackningen” som kan ta upp ett överskott av kolesterol ur kroppen och föra tillbaka till levern och alltså minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
När kroppen lagrar mycket fett så samlas det utanpå kroppen och för många lagrade fettansamlingar kan skapa övervikt och övervikten kan sedan övergå till fetma. Fetma belastar kroppen så att vissa av kroppens system blir överansträngda, till exempel blodtryck, blodsockrets och blodfettssystemen. Fetma kan utöver detta påverka människors vardag genom de enkla anledningarna att det blir svårare med fysisk aktivitet och kroppskontroll. Men enigt vårdguiden.se finns det betydligt fler biverkningar med fetma eftersom det ökar risken för andra sjukdomar såsom; högt blodtryck, diabetes, gallsten, astma, olika sorters cancer exempelvis i matstrupen, tjocktarm, lever och livmoder, demens och infertilitet.
All sorts fetma är inte heller lika farlig påstår barnfetma.se. Den fetman som oftast drabbar män med att fettet sätter sig på magen är betydligt farligare än den fetman som oftare drabbar kvinnor med att fettet placerar sig på lår och rumpa. Det beror på att ”bukfettet” bäddar in de inre organen vilket kan skapa komplikationer till exempel när levern ska skicka iväg signalämnen, skriver genetiknämnden.se
För mycket av det dåliga fettet är dock inte den enda anledningen till fetma. Stress, miljö och ärftlighet är andra bidragande faktorer. En miljö med bra promenadvägar, relativt närliggande livsmedelsbutiker och skola/jobb så att ingen bil eller kollektivtrafik är aktuell och stabila cykelvägar ska enligt forskning.se vara en fördel för att minska övervikt och fetma eftersom det ofta bara är vanlig vardagsmotion som behövs för att få människor att må bättre eller börja förändra sin livsstil. En miljö där det erbjuds billig och enkel motion för människor underlättar också enormt, till exempel ett bostadsområde med ute gym (som i Eriksdal i Stockholm) och allmänna simbassänger. Men trots dessa faktorer är ändå relationen till mat boven till fetma. Det är inte heller bara fettet i maten som gör oss tjocka, utan även till exempel socker, men fett är den allra största bidragande faktorn.
Nu vet vi alltså hur fett påverkar oss negativt, men på vilka sätt är fett livsviktigt för oss egentligen?
• Fett är en oerhört viktig energikälla för oss och det lagras i fettväven. Det är också värmeisolerande och värmer våra inre organ.
• Fett hjälper också till att skapa hormoner som vi behöver och hjälper oss att ta upp fettlösliga vitaminer A, D, E och K, alltså vitaminer som är enormt viktiga för oss och som vi inte kan tillgodose oss om vi inte får i oss fett samtidigt.
• Fetterna tillgodoser oss också med de essentiella fettsyrorna.
Dessa fettsyror finns bara i maten och de påverkar blodtrycket, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.
• Fett skyddar också våra celler, till exempel våra ytterst viktiga hjärnceller.
• Utan fett skulle vi alltså inte kunna överleva.
Det finns enligt barnfetma.se en tydlig skillnad mellan vilka som drabbas utav fetma och vilka som inte gör det. Fett är inte bara fettsyror och fettvävnad utan också en fråga om samhällsklasser och inkomstskillnader. Inte bara i Sverige utan i flera västländska länder är det två till tre gånger vanligare med fetma i familjer med sämre ekonomi. Detta beror på att skräpmat, alltså mat som innehåller mycket fel fett, är billigare än nyttigare mat med mindre andel skadliga fetter. Familjer med sämre utbildning som inte är lika medvetna om konsekvenserna med fetma drabbas också oftare än välutbildade familjer.
Dock ser det annorlunda ut i U-länder där fetma istället är ett tecken på välfärd, pengar och lyx eftersom det är många människor som inte har möjlighet att försörja sig själva eller sina familjer med mat.
Många svenskar lider av detta välfärdsproblem och äter för mycket mättat och härdat fett. Det finns enkla lösningar på detta såsom att byta margarinet i stekpannan till rapsolja, hävdar livsmedelsverket.se
Avslutning
I rapporten har jag beskrivit hur fett kan skada oss, om hur det skadliga kolesterolet får blodkärl att bli trängre och på så vis kan ge upphov till hjärt-och kärlsjukdomar, vilket enligt socialstyrelsen.se är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Jag skriver också om problemen kopplade till fetma, alltså risken för andra sjukdomar. Det kan tänkas att detta borde vara den främsta rädslan i fettdebatten. Men trots medvetenheten hos människor idag om hur för mycket dåligt fett kan leda oss närmare den främsta dödsorsaken idag i Sverige är det inte det som de allra flesta artiklar eller samtal kring fett handlar om. Istället skrivs det, pratas det och konstrueras det dieter kring viktnedgången. Om dessa diskussioner, artiklar och dieter åtminstone handlade om hur vi ska bli friskare genom att äta rätt saker, för att exempelvis minska risken för fetma relaterade sjukdomar (vilket såklart en del gör men alldeles för få) skulle debatten ändå vara förstålig. Men när vårt fokus istället ligger på att gå ner så mycket och så snabbt som möjligt (en diet som går snabbt innehåller oftast inte bäst hälsoriktiga medel anser dietguiden.se) för att ”komma i form till stranden” eller ”komma i dina gamla jeans på tio dagar” tycker jag att någonting gått snett.
Även om det i vissa fall kan vara så att en viktnedgång absolut skulle få en persons hälsa att bli betydligt bättre, tycker jag att fokus borde ligga på att få personen i fråga till att motionera mer regelbundet eller äta nyttigare. I program som ”Du är vad du äter” går programidén ut på att en person som är överviktig under en angiven tidsperiod ska nå sin målvikt. När personen sedan nått målvikten firas det med före och efter bilder som tydligt bevisar hur enormt mycket lyckligare personen är nu med denna målvikt än innan. Att personen i fråga är betydligt friskare och personens hälsa är oerhört mycket mer stabiliserad nu än tidigare tas ingen vidare notis om. Det är ytterst sällan, om än någonsin, en person som framhåller själva lyckan med det hela med orden ”Det är så skönt att inte längre ligga i riskzonen för diabetes” men nästintill alltid en kommentar som ”Nu kan jag äntligen få på mig min bröllopsklänning” eller ”Nu vågar jag bada på allmänna badstränder igen”.
Att personen låg i riskzonen för fetma relaterade sjukdomar var antagligen inte anledningen till att personen inte vågade bada på allmänna badstränder utan antagligen de socialt konstruerade idéerna om att människor ska se ut på ett visst sätt för att vara okej.
Det är också viktigare för en människa att berätta att hen inte kommer behöva genomgå den skamfyllda proceduren och sy ut sin bröllopsklänning några centimeter än att berätta för tittarna hur befriande det känns att inte längre oroa sig för att astman har slagit ut varje gång hen nyser.
Det är inte så ofta som en person försvarar den oätna bakelsen med uttalandet ”Jag har ätit så mycket mättat fett idag, jag oroar mig lite för mina blodkärl/ hjärt-och kärlsjukdomar ligger i släkten” men betydligt oftare får vi höra ”Jag har ätit så mycket fett idag, jag vill inte gå upp i vikt/bli tjock/inte passa i det där klädesplagget”.
Bland unga kvinnor är ätstörningar som anorexi och bulimi allra vanligast menar vårdguiden.se. En ätstörning handlar om en sjuklig fixering vid att gå ner i vikt eller att inte kunna kontrollera sitt ätande och äta för mycket. Viktnedgången är inte framprovocerad utav samhällsstrukturer som menar att det är fel att inte hålla sig utanför fetma relaterade sjukdomar eller för att det har skapats en hets mot att inte under några omständigheter ha några fettblockerade blodkärl. Dessa sjukdomar är istället skapade ur idén att det är fel att se ut på ett visst sätt.
Jag har själv ofta mött en person som inte lagrar mycket fett eller snabbt gör sig av med det fettet som hen äter, och som därför inte bryr sig om vad som stoppas i munnen. En människa som gör av med sitt fett snabbt har blodkärl som riskerar att täppas igen vid för mycket dåligt fett precis som alla andra människor har. En person som är rund kan vara betydligt friskare än en smal person på grund av att den runda personen blivit rund på nyttiga fetter samtidigt som den smala personen äter mindre mängd men fel sorts fetter.
Med tanke på vad jag tidigare redovisat tycker jag att det är otroligt irrelevant att fokusera på huruvida en person blir tjock eller inte utav att äta fel sorts fett istället för att fokusera på vilka konsekvenser det ger för ens blodkärl. Det känns dumt och tråkigt att mediala framställningar och kroppsideal hamnar i prioriteringsordning framför människors välmående och hälsa. Jag önskar att det fanns en bättre pedagogik kring vad som faktiskt är relevant att fokusera kring och har även en högt flygande dröm om att mediala strukturer kommer att förbättras eller försvinna i takt med människors ökade medvetenhet.
Jag anser att det vore mycket bättre om människor la kroppsidealen och samhällsbilden om hur en ska se ut för att passa in och vara tillräcklig åt sidan och istället koncentrerade sig på vilken mat, livsstil och träning som vi borde applicera i sin vardag för att må bra.
Jag tycker att det har blivit fel någonstans på vägen när vi går miste om en livsstils hälsoeffekter för att istället fokusera på att nå dem ideal som samhället konstruerat, och att en persons välmående ligger i utseendet, som att om en person når sin målvikt mår personen prima, istället för i hälsan.
Jag har nu fokuserat på hur det dåliga fettet väcker negativa reaktioner hos samhället. Det är dock inte det enda sorts fett som lider av samhällets kritiska blickar. Även det goda fettet som vi måste äta och som vi måste få i oss för att ÖVERLEVA möter skeptism. Jag hoppas att det blir mindre och mindre fokus på att ”Jag har ätit för mycket fett” och istället ett fokus på att ”Jag har ätit för mycket FEL sorts fett” eftersom vi inte borde sluta äta fett utan bara måste sluta äta så mycket utav fel fett. Fett är ett ord med negativ klang men jag skulle vilja att vi istället hyllade fettet som hjälper oss att leva och istället för att räkna kalorier och undvika fet mat, koncentrera oss på att äta rätt sorts fet mat.
Jag anser också att alla ungdomar borde serveras mat som innehåller nyttiga fetter i skolan så att ungdomar slapp köpa ett ofta billigt med onyttigt alternativ med dåliga fetter till lunch och att det fanns en bättre pedagogik i undervisningen kring kost, välmående och sjuka ideal.
Källförteckning
Internet
Andren, Per
Bjurman, Anette (2011-11-22) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ ”Fetma”
Barnfetma.se (datum okänt) http://www.barnfetma.se/ ”Om fetma och övervikt hos barn”
Bergström, Katrin (2011-11-14) http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61c03dad1180e26cb8780005258.html ”Vem blir fet och varför?”
Clinton, David (2012-12-12) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/ “Anorexi”
Dietguiden (datum okänt) http://www.dietguiden.com/snabbadieter.php ”Snabba dieter”
Eenfeldt, Andreas (2013) http://www.kostdoktorn.se/kolesterol “En snabbkurs i kolesterol”
Linnarsson, Elin (datum okänt) http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendationer/overviktfetma ”Övervikt och fetma
Livsmedelsverket (2013-12-04) http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/fett/ ”Fetter
Uddenberg, Nils (2008) http://www.genteknik.se/Uploads/Files/309.pdf ”Fetma”
En rapport av Lova Berggren Sp1e
Inledning
Att äta skräpmat, godis och mycket dåliga fetter är inte bra för kroppen, det vet alla. Men det pratas mer om hur fett får oss att se ut än huruvida det är farligt eller inte. Min rapport kommer att handla om på vilka sätt olika fetter faktiskt är farliga men även om på vilka sätt de får oss att överleva.
PROBLEMSTÄLLNING: Hur påverkar fett oss, negativt och positivt? Vilka fetter borde undvikas och vilka fetter borde vi försöka få i oss? Och är just hysterin kring att gå upp i vikt det mest relevanta att fokusera kring när det gäller fett?
Källkritisk diskussion
Jag har i denna rapport använt mig utav källorna livsmedelsverket.se, barnfetma.se, genetiknämnden.se, vårdguiden.se, forskning.se socialstyrelsen.se, dietguiden.se, och kostdoktorn.se.
Livsmedelsverket.se anser jag som en ytterst trovärdig källa eftersom den saknar tendens, de är nyligen uppdaterad information (hemsidan), alla länkar fungerar och informationen stämmer överens med information som jag jämfört med från andra hemsidor. Dock saknas författare för den artikel jag har använt mig utav men på grund utav det resterande trovärdiga som denna hemsida erbjuder väljer jag ändå att använda informationen därifrån.
Barnfetma.se är en hemsida som jag anser som tillförlitlig eftersom informationen är nyligen uppdaterad men vars frånvaro av datum och exakt författare får mig att misstro tillförlitligheten en aning. Denna källa har också en svag tendens vilket är att skildra fetma som något ytterst farligt och kan på så vis få fett att framstå som något dåligt. Men eftersom jag är medveten om detta och har möjlighet att jämföra med andra hemsidors information så kan jag bortse från det och ändå tillgodose mig med den information som jag anser är tillförlitlig.
Genetiknämnden. se är en hemsida som mynnar ur en statlig myndighet och jag har svårt att tro att något som kommer från en statlig myndighet inte skulle vara pålitlig information.
Vårdguiden.se är en samlingsplats för sjukvårdsupplysning. En hemsida som lämnar ett telefonnummer där människor kan vända sig om sjukvårdsupplysning och samarbetar med hemsidor från ansedda statliga företag som till exempel Sveriges Ungdomsmottagning (UMO) anser jag som otroligt trovärdig.
Forskning.se är en nationell forskningsportal där ägare och kontaktuppgifter är lätt tillgängliga. Hemsidan ser proffsig ut och alla länkar fungerar. På grund av detta anser jag att den är trovärdig.
Socialstyrelsen.se är en hemsida vars enheter ägs utav Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO). En hemsida som ägs utav en sådan ansedd organisation skapar tilltro hos mig. Dock saknas exakt datum på artikeln vilket drar ner trovärdigheten en aning.
Dietguiden.se hör till företaget viktväktarna. Det är ett ansett företag med många anhängare och jag har svårt att tro att de skulle skriva ut felaktig information på sin hemsida. Tyvärr saknas författare och datum vilket skapar misstro men tack vare det ansedda företaget som är kopplat till denna hemsida väljer jag ändå att tro på informationen.
Kostdoktorn.se är inte bara en ansedd blogg utan också en av Sveriges största hälsobloggar. Författarna finns angivna och är möjliga att kontakta. Jag anser att denna källa är pålitlig.
Resultat
Det finns enligt livsmedelsverket.se flera olika sorters fett, fleromättat, enkelomättat, mättat och härdat fett/transfetter.
Fleromättat är det allra bästa fettet för hälsan eftersom det sänker det skadliga kolesterolet, minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar och i denna grupp ingår också de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6 som vi bara kan få i oss genom maten.
Det enkelomättade fettet är det nästa bästa eftersom det också sänker kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Fleromättat fett finns i fet fisk som ex. lax, rapsolja, linfröolja, valnötter och sesamfrön.
Enkelomättat fett finner vi i oliver, avokado, kyckling och olika nötter.
Mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Detta är alltså inte ett särskilt bra alternativ att välja inom fettvärlden.
Härdat fett eller transfetter innebär att omättat fett härdas och blir mättat fett på kemisk väg för att öka hållbarheten och göra fettet hårdare. Om denna process avbryts innan fettet är helt härdat blir det bara delvis härdat och det kan då bildas transfettsyror som är det allra skadligaste inom fettvärlden och därför bör undvikas i allra högsta grad.
Mättat fett hittas i animaliska produkter såsom fet korv, bacon, grädde, mjölk, fil, choklad och mycket bakverk.
Det industriellt framställda transfettet har sjunkit betydligt de senaste åren och finns nu främst i mejerivaror.
Skillnaden mellan de olika fetterna är att fettsyrorna i dem är olika uppbyggda.
Vad är det då som gör fettet så farligt?
Kolesterol är faktiskt inte bara skadligt utan också livsnödvändigt. Det är en byggsten i varje cell. Det finns alltså enligt kostdoktorn.se, två olika sorters kolesterol:
LDL-det onda kolesterolet. Även det skadliga kolesterolet fyller en funktion för oss men det är viktigt att vi ser till att inte äta för mycket utav det.
När vi äter fett transporteras fett och kolesterol ner till levern där det packas in i en sorts förpackning som kallas VDLD. Det finns många celler i kroppen som behöver fett för till exempel energi eller byggnadsmaterial och tömmer de VDLD-förpackningarna på deras fett. När VDLD-förpackningarna har krympt till en viss storlek kallas de för LDL-förpackningar. Så länge en cell inte har behov utav en LDL-förpackning fortsätter den att krympa tills den har blivit till en LDL-partikel. Desto mindre och tätare partikeln blir, desto lättare har den att härskna och fastna i skadade blodkärl. Detta kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar.
Det är alltså detta som är skadligt när det talas om fetma.
HDL-det goda kolesterolet. Detta är den ”förpackningen” som kan ta upp ett överskott av kolesterol ur kroppen och föra tillbaka till levern och alltså minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
När kroppen lagrar mycket fett så samlas det utanpå kroppen och för många lagrade fettansamlingar kan skapa övervikt och övervikten kan sedan övergå till fetma. Fetma belastar kroppen så att vissa av kroppens system blir överansträngda, till exempel blodtryck, blodsockrets och blodfettssystemen. Fetma kan utöver detta påverka människors vardag genom de enkla anledningarna att det blir svårare med fysisk aktivitet och kroppskontroll. Men enigt vårdguiden.se finns det betydligt fler biverkningar med fetma eftersom det ökar risken för andra sjukdomar såsom; högt blodtryck, diabetes, gallsten, astma, olika sorters cancer exempelvis i matstrupen, tjocktarm, lever och livmoder, demens och infertilitet.
All sorts fetma är inte heller lika farlig påstår barnfetma.se. Den fetman som oftast drabbar män med att fettet sätter sig på magen är betydligt farligare än den fetman som oftare drabbar kvinnor med att fettet placerar sig på lår och rumpa. Det beror på att ”bukfettet” bäddar in de inre organen vilket kan skapa komplikationer till exempel när levern ska skicka iväg signalämnen, skriver genetiknämnden.se
För mycket av det dåliga fettet är dock inte den enda anledningen till fetma. Stress, miljö och ärftlighet är andra bidragande faktorer. En miljö med bra promenadvägar, relativt närliggande livsmedelsbutiker och skola/jobb så att ingen bil eller kollektivtrafik är aktuell och stabila cykelvägar ska enligt forskning.se vara en fördel för att minska övervikt och fetma eftersom det ofta bara är vanlig vardagsmotion som behövs för att få människor att må bättre eller börja förändra sin livsstil. En miljö där det erbjuds billig och enkel motion för människor underlättar också enormt, till exempel ett bostadsområde med ute gym (som i Eriksdal i Stockholm) och allmänna simbassänger. Men trots dessa faktorer är ändå relationen till mat boven till fetma. Det är inte heller bara fettet i maten som gör oss tjocka, utan även till exempel socker, men fett är den allra största bidragande faktorn.
Nu vet vi alltså hur fett påverkar oss negativt, men på vilka sätt är fett livsviktigt för oss egentligen?
• Fett är en oerhört viktig energikälla för oss och det lagras i fettväven. Det är också värmeisolerande och värmer våra inre organ.
• Fett hjälper också till att skapa hormoner som vi behöver och hjälper oss att ta upp fettlösliga vitaminer A, D, E och K, alltså vitaminer som är enormt viktiga för oss och som vi inte kan tillgodose oss om vi inte får i oss fett samtidigt.
• Fetterna tillgodoser oss också med de essentiella fettsyrorna.
Dessa fettsyror finns bara i maten och de påverkar blodtrycket, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.
• Fett skyddar också våra celler, till exempel våra ytterst viktiga hjärnceller.
• Utan fett skulle vi alltså inte kunna överleva.
Det finns enligt barnfetma.se en tydlig skillnad mellan vilka som drabbas utav fetma och vilka som inte gör det. Fett är inte bara fettsyror och fettvävnad utan också en fråga om samhällsklasser och inkomstskillnader. Inte bara i Sverige utan i flera västländska länder är det två till tre gånger vanligare med fetma i familjer med sämre ekonomi. Detta beror på att skräpmat, alltså mat som innehåller mycket fel fett, är billigare än nyttigare mat med mindre andel skadliga fetter. Familjer med sämre utbildning som inte är lika medvetna om konsekvenserna med fetma drabbas också oftare än välutbildade familjer.
Dock ser det annorlunda ut i U-länder där fetma istället är ett tecken på välfärd, pengar och lyx eftersom det är många människor som inte har möjlighet att försörja sig själva eller sina familjer med mat.
Många svenskar lider av detta välfärdsproblem och äter för mycket mättat och härdat fett. Det finns enkla lösningar på detta såsom att byta margarinet i stekpannan till rapsolja, hävdar livsmedelsverket.se
Avslutning
I rapporten har jag beskrivit hur fett kan skada oss, om hur det skadliga kolesterolet får blodkärl att bli trängre och på så vis kan ge upphov till hjärt-och kärlsjukdomar, vilket enligt socialstyrelsen.se är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Jag skriver också om problemen kopplade till fetma, alltså risken för andra sjukdomar. Det kan tänkas att detta borde vara den främsta rädslan i fettdebatten. Men trots medvetenheten hos människor idag om hur för mycket dåligt fett kan leda oss närmare den främsta dödsorsaken idag i Sverige är det inte det som de allra flesta artiklar eller samtal kring fett handlar om. Istället skrivs det, pratas det och konstrueras det dieter kring viktnedgången. Om dessa diskussioner, artiklar och dieter åtminstone handlade om hur vi ska bli friskare genom att äta rätt saker, för att exempelvis minska risken för fetma relaterade sjukdomar (vilket såklart en del gör men alldeles för få) skulle debatten ändå vara förstålig. Men när vårt fokus istället ligger på att gå ner så mycket och så snabbt som möjligt (en diet som går snabbt innehåller oftast inte bäst hälsoriktiga medel anser dietguiden.se) för att ”komma i form till stranden” eller ”komma i dina gamla jeans på tio dagar” tycker jag att någonting gått snett.
Även om det i vissa fall kan vara så att en viktnedgång absolut skulle få en persons hälsa att bli betydligt bättre, tycker jag att fokus borde ligga på att få personen i fråga till att motionera mer regelbundet eller äta nyttigare. I program som ”Du är vad du äter” går programidén ut på att en person som är överviktig under en angiven tidsperiod ska nå sin målvikt. När personen sedan nått målvikten firas det med före och efter bilder som tydligt bevisar hur enormt mycket lyckligare personen är nu med denna målvikt än innan. Att personen i fråga är betydligt friskare och personens hälsa är oerhört mycket mer stabiliserad nu än tidigare tas ingen vidare notis om. Det är ytterst sällan, om än någonsin, en person som framhåller själva lyckan med det hela med orden ”Det är så skönt att inte längre ligga i riskzonen för diabetes” men nästintill alltid en kommentar som ”Nu kan jag äntligen få på mig min bröllopsklänning” eller ”Nu vågar jag bada på allmänna badstränder igen”.
Att personen låg i riskzonen för fetma relaterade sjukdomar var antagligen inte anledningen till att personen inte vågade bada på allmänna badstränder utan antagligen de socialt konstruerade idéerna om att människor ska se ut på ett visst sätt för att vara okej.
Det är också viktigare för en människa att berätta att hen inte kommer behöva genomgå den skamfyllda proceduren och sy ut sin bröllopsklänning några centimeter än att berätta för tittarna hur befriande det känns att inte längre oroa sig för att astman har slagit ut varje gång hen nyser.
Det är inte så ofta som en person försvarar den oätna bakelsen med uttalandet ”Jag har ätit så mycket mättat fett idag, jag oroar mig lite för mina blodkärl/ hjärt-och kärlsjukdomar ligger i släkten” men betydligt oftare får vi höra ”Jag har ätit så mycket fett idag, jag vill inte gå upp i vikt/bli tjock/inte passa i det där klädesplagget”.
Bland unga kvinnor är ätstörningar som anorexi och bulimi allra vanligast menar vårdguiden.se. En ätstörning handlar om en sjuklig fixering vid att gå ner i vikt eller att inte kunna kontrollera sitt ätande och äta för mycket. Viktnedgången är inte framprovocerad utav samhällsstrukturer som menar att det är fel att inte hålla sig utanför fetma relaterade sjukdomar eller för att det har skapats en hets mot att inte under några omständigheter ha några fettblockerade blodkärl. Dessa sjukdomar är istället skapade ur idén att det är fel att se ut på ett visst sätt.
Jag har själv ofta mött en person som inte lagrar mycket fett eller snabbt gör sig av med det fettet som hen äter, och som därför inte bryr sig om vad som stoppas i munnen. En människa som gör av med sitt fett snabbt har blodkärl som riskerar att täppas igen vid för mycket dåligt fett precis som alla andra människor har. En person som är rund kan vara betydligt friskare än en smal person på grund av att den runda personen blivit rund på nyttiga fetter samtidigt som den smala personen äter mindre mängd men fel sorts fetter.
Med tanke på vad jag tidigare redovisat tycker jag att det är otroligt irrelevant att fokusera på huruvida en person blir tjock eller inte utav att äta fel sorts fett istället för att fokusera på vilka konsekvenser det ger för ens blodkärl. Det känns dumt och tråkigt att mediala framställningar och kroppsideal hamnar i prioriteringsordning framför människors välmående och hälsa. Jag önskar att det fanns en bättre pedagogik kring vad som faktiskt är relevant att fokusera kring och har även en högt flygande dröm om att mediala strukturer kommer att förbättras eller försvinna i takt med människors ökade medvetenhet.
Jag anser att det vore mycket bättre om människor la kroppsidealen och samhällsbilden om hur en ska se ut för att passa in och vara tillräcklig åt sidan och istället koncentrerade sig på vilken mat, livsstil och träning som vi borde applicera i sin vardag för att må bra.
Jag tycker att det har blivit fel någonstans på vägen när vi går miste om en livsstils hälsoeffekter för att istället fokusera på att nå dem ideal som samhället konstruerat, och att en persons välmående ligger i utseendet, som att om en person når sin målvikt mår personen prima, istället för i hälsan.
Jag har nu fokuserat på hur det dåliga fettet väcker negativa reaktioner hos samhället. Det är dock inte det enda sorts fett som lider av samhällets kritiska blickar. Även det goda fettet som vi måste äta och som vi måste få i oss för att ÖVERLEVA möter skeptism. Jag hoppas att det blir mindre och mindre fokus på att ”Jag har ätit för mycket fett” och istället ett fokus på att ”Jag har ätit för mycket FEL sorts fett” eftersom vi inte borde sluta äta fett utan bara måste sluta äta så mycket utav fel fett. Fett är ett ord med negativ klang men jag skulle vilja att vi istället hyllade fettet som hjälper oss att leva och istället för att räkna kalorier och undvika fet mat, koncentrera oss på att äta rätt sorts fet mat.
Jag anser också att alla ungdomar borde serveras mat som innehåller nyttiga fetter i skolan så att ungdomar slapp köpa ett ofta billigt med onyttigt alternativ med dåliga fetter till lunch och att det fanns en bättre pedagogik i undervisningen kring kost, välmående och sjuka ideal.
Källförteckning
Internet
Andren, Per
Bjurman, Anette (2011-11-22) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ ”Fetma”
Barnfetma.se (datum okänt) http://www.barnfetma.se/ ”Om fetma och övervikt hos barn”
Bergström, Katrin (2011-11-14) http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61c03dad1180e26cb8780005258.html ”Vem blir fet och varför?”
Clinton, David (2012-12-12) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/ “Anorexi”
Dietguiden (datum okänt) http://www.dietguiden.com/snabbadieter.php ”Snabba dieter”
Eenfeldt, Andreas (2013) http://www.kostdoktorn.se/kolesterol “En snabbkurs i kolesterol”
Linnarsson, Elin (datum okänt) http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendationer/overviktfetma ”Övervikt och fetma
Livsmedelsverket (2013-12-04) http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/fett/ ”Fetter
Uddenberg, Nils (2008) http://www.genteknik.se/Uploads/Files/309.pdf ”Fetma”
Fett- fel eller rätt?
En rapport av Lova Berggren Sp1e
Inledning
Att äta skräpmat, godis och mycket dåliga fetter är inte bra för kroppen, det vet alla. Men det pratas mer om hur fett får oss att se ut än huruvida det är farligt eller inte. Min rapport kommer att handla om på vilka sätt olika fetter faktiskt är farliga men även om på vilka sätt de får oss att överleva.
PROBLEMSTÄLLNING: Hur påverkar fett oss, negativt och positivt? Vilka fetter borde undvikas och vilka fetter borde vi försöka få i oss? Och är just hysterin kring att gå upp i vikt det mest relevanta att fokusera kring när det gäller fett?
Källkritisk diskussion
Jag har i denna rapport använt mig utav källorna livsmedelsverket.se, barnfetma.se, genetiknämnden.se, vårdguiden.se, forskning.se socialstyrelsen.se, dietguiden.se, och kostdoktorn.se.
Livsmedelsverket.se anser jag som en ytterst trovärdig källa eftersom den saknar tendens, de är nyligen uppdaterad information (hemsidan), alla länkar fungerar och informationen stämmer överens med information som jag jämfört med från andra hemsidor. Dock saknas författare för den artikel jag har använt mig utav men på grund utav det resterande trovärdiga som denna hemsida erbjuder väljer jag ändå att använda informationen därifrån.
Barnfetma.se är en hemsida som jag anser som tillförlitlig eftersom informationen är nyligen uppdaterad men vars frånvaro av datum och exakt författare får mig att misstro tillförlitligheten en aning. Denna källa har också en svag tendens vilket är att skildra fetma som något ytterst farligt och kan på så vis få fett att framstå som något dåligt. Men eftersom jag är medveten om detta och har möjlighet att jämföra med andra hemsidors information så kan jag bortse från det och ändå tillgodose mig med den information som jag anser är tillförlitlig.
Genetiknämnden. se är en hemsida som mynnar ur en statlig myndighet och jag har svårt att tro att något som kommer från en statlig myndighet inte skulle vara pålitlig information.
Vårdguiden.se är en samlingsplats för sjukvårdsupplysning. En hemsida som lämnar ett telefonnummer där människor kan vända sig om sjukvårdsupplysning och samarbetar med hemsidor från ansedda statliga företag som till exempel Sveriges Ungdomsmottagning (UMO) anser jag som otroligt trovärdig.
Forskning.se är en nationell forskningsportal där ägare och kontaktuppgifter är lätt tillgängliga. Hemsidan ser proffsig ut och alla länkar fungerar. På grund av detta anser jag att den är trovärdig.
Socialstyrelsen.se är en hemsida vars enheter ägs utav Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO). En hemsida som ägs utav en sådan ansedd organisation skapar tilltro hos mig. Dock saknas exakt datum på artikeln vilket drar ner trovärdigheten en aning.
Dietguiden.se hör till företaget viktväktarna. Det är ett ansett företag med många anhängare och jag har svårt att tro att de skulle skriva ut felaktig information på sin hemsida. Tyvärr saknas författare och datum vilket skapar misstro men tack vare det ansedda företaget som är kopplat till denna hemsida väljer jag ändå att tro på informationen.
Kostdoktorn.se är inte bara en ansedd blogg utan också en av Sveriges största hälsobloggar. Författarna finns angivna och är möjliga att kontakta. Jag anser att denna källa är pålitlig.
Resultat
Det finns enligt livsmedelsverket.se flera olika sorters fett, fleromättat, enkelomättat, mättat och härdat fett/transfetter.
Fleromättat är det allra bästa fettet för hälsan eftersom det sänker det skadliga kolesterolet, minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar och i denna grupp ingår också de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6 som vi bara kan få i oss genom maten.
Det enkelomättade fettet är det nästa bästa eftersom det också sänker kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Fleromättat fett finns i fet fisk som ex. lax, rapsolja, linfröolja, valnötter och sesamfrön.
Enkelomättat fett finner vi i oliver, avokado, kyckling och olika nötter.
Mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Detta är alltså inte ett särskilt bra alternativ att välja inom fettvärlden.
Härdat fett eller transfetter innebär att omättat fett härdas och blir mättat fett på kemisk väg för att öka hållbarheten och göra fettet hårdare. Om denna process avbryts innan fettet är helt härdat blir det bara delvis härdat och det kan då bildas transfettsyror som är det allra skadligaste inom fettvärlden och därför bör undvikas i allra högsta grad.
Mättat fett hittas i animaliska produkter såsom fet korv, bacon, grädde, mjölk, fil, choklad och mycket bakverk.
Det industriellt framställda transfettet har sjunkit betydligt de senaste åren och finns nu främst i mejerivaror.
Skillnaden mellan de olika fetterna är att fettsyrorna i dem är olika uppbyggda.
Vad är det då som gör fettet så farligt?
Kolesterol är faktiskt inte bara skadligt utan också livsnödvändigt. Det är en byggsten i varje cell. Det finns alltså enligt kostdoktorn.se, två olika sorters kolesterol:
LDL-det onda kolesterolet. Även det skadliga kolesterolet fyller en funktion för oss men det är viktigt att vi ser till att inte äta för mycket utav det.
När vi äter fett transporteras fett och kolesterol ner till levern där det packas in i en sorts förpackning som kallas VDLD. Det finns många celler i kroppen som behöver fett för till exempel energi eller byggnadsmaterial och tömmer de VDLD-förpackningarna på deras fett. När VDLD-förpackningarna har krympt till en viss storlek kallas de för LDL-förpackningar. Så länge en cell inte har behov utav en LDL-förpackning fortsätter den att krympa tills den har blivit till en LDL-partikel. Desto mindre och tätare partikeln blir, desto lättare har den att härskna och fastna i skadade blodkärl. Detta kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar.
Det är alltså detta som är skadligt när det talas om fetma.
HDL-det goda kolesterolet. Detta är den ”förpackningen” som kan ta upp ett överskott av kolesterol ur kroppen och föra tillbaka till levern och alltså minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
När kroppen lagrar mycket fett så samlas det utanpå kroppen och för många lagrade fettansamlingar kan skapa övervikt och övervikten kan sedan övergå till fetma. Fetma belastar kroppen så att vissa av kroppens system blir överansträngda, till exempel blodtryck, blodsockrets och blodfettssystemen. Fetma kan utöver detta påverka människors vardag genom de enkla anledningarna att det blir svårare med fysisk aktivitet och kroppskontroll. Men enigt vårdguiden.se finns det betydligt fler biverkningar med fetma eftersom det ökar risken för andra sjukdomar såsom; högt blodtryck, diabetes, gallsten, astma, olika sorters cancer exempelvis i matstrupen, tjocktarm, lever och livmoder, demens och infertilitet.
All sorts fetma är inte heller lika farlig påstår barnfetma.se. Den fetman som oftast drabbar män med att fettet sätter sig på magen är betydligt farligare än den fetman som oftare drabbar kvinnor med att fettet placerar sig på lår och rumpa. Det beror på att ”bukfettet” bäddar in de inre organen vilket kan skapa komplikationer till exempel när levern ska skicka iväg signalämnen, skriver genetiknämnden.se
För mycket av det dåliga fettet är dock inte den enda anledningen till fetma. Stress, miljö och ärftlighet är andra bidragande faktorer. En miljö med bra promenadvägar, relativt närliggande livsmedelsbutiker och skola/jobb så att ingen bil eller kollektivtrafik är aktuell och stabila cykelvägar ska enligt forskning.se vara en fördel för att minska övervikt och fetma eftersom det ofta bara är vanlig vardagsmotion som behövs för att få människor att må bättre eller börja förändra sin livsstil. En miljö där det erbjuds billig och enkel motion för människor underlättar också enormt, till exempel ett bostadsområde med ute gym (som i Eriksdal i Stockholm) och allmänna simbassänger. Men trots dessa faktorer är ändå relationen till mat boven till fetma. Det är inte heller bara fettet i maten som gör oss tjocka, utan även till exempel socker, men fett är den allra största bidragande faktorn.
Nu vet vi alltså hur fett påverkar oss negativt, men på vilka sätt är fett livsviktigt för oss egentligen?
• Fett är en oerhört viktig energikälla för oss och det lagras i fettväven. Det är också värmeisolerande och värmer våra inre organ.
• Fett hjälper också till att skapa hormoner som vi behöver och hjälper oss att ta upp fettlösliga vitaminer A, D, E och K, alltså vitaminer som är enormt viktiga för oss och som vi inte kan tillgodose oss om vi inte får i oss fett samtidigt.
• Fetterna tillgodoser oss också med de essentiella fettsyrorna.
Dessa fettsyror finns bara i maten och de påverkar blodtrycket, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.
• Fett skyddar också våra celler, till exempel våra ytterst viktiga hjärnceller.
• Utan fett skulle vi alltså inte kunna överleva.
Det finns enligt barnfetma.se en tydlig skillnad mellan vilka som drabbas utav fetma och vilka som inte gör det. Fett är inte bara fettsyror och fettvävnad utan också en fråga om samhällsklasser och inkomstskillnader. Inte bara i Sverige utan i flera västländska länder är det två till tre gånger vanligare med fetma i familjer med sämre ekonomi. Detta beror på att skräpmat, alltså mat som innehåller mycket fel fett, är billigare än nyttigare mat med mindre andel skadliga fetter. Familjer med sämre utbildning som inte är lika medvetna om konsekvenserna med fetma drabbas också oftare än välutbildade familjer.
Dock ser det annorlunda ut i U-länder där fetma istället är ett tecken på välfärd, pengar och lyx eftersom det är många människor som inte har möjlighet att försörja sig själva eller sina familjer med mat.
Många svenskar lider av detta välfärdsproblem och äter för mycket mättat och härdat fett. Det finns enkla lösningar på detta såsom att byta margarinet i stekpannan till rapsolja, hävdar livsmedelsverket.se
Avslutning
I rapporten har jag beskrivit hur fett kan skada oss, om hur det skadliga kolesterolet får blodkärl att bli trängre och på så vis kan ge upphov till hjärt-och kärlsjukdomar, vilket enligt socialstyrelsen.se är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Jag skriver också om problemen kopplade till fetma, alltså risken för andra sjukdomar. Det kan tänkas att detta borde vara den främsta rädslan i fettdebatten. Men trots medvetenheten hos människor idag om hur för mycket dåligt fett kan leda oss närmare den främsta dödsorsaken idag i Sverige är det inte det som de allra flesta artiklar eller samtal kring fett handlar om. Istället skrivs det, pratas det och konstrueras det dieter kring viktnedgången. Om dessa diskussioner, artiklar och dieter åtminstone handlade om hur vi ska bli friskare genom att äta rätt saker, för att exempelvis minska risken för fetma relaterade sjukdomar (vilket såklart en del gör men alldeles för få) skulle debatten ändå vara förstålig. Men när vårt fokus istället ligger på att gå ner så mycket och så snabbt som möjligt (en diet som går snabbt innehåller oftast inte bäst hälsoriktiga medel anser dietguiden.se) för att ”komma i form till stranden” eller ”komma i dina gamla jeans på tio dagar” tycker jag att någonting gått snett.
Även om det i vissa fall kan vara så att en viktnedgång absolut skulle få en persons hälsa att bli betydligt bättre, tycker jag att fokus borde ligga på att få personen i fråga till att motionera mer regelbundet eller äta nyttigare. I program som ”Du är vad du äter” går programidén ut på att en person som är överviktig under en angiven tidsperiod ska nå sin målvikt. När personen sedan nått målvikten firas det med före och efter bilder som tydligt bevisar hur enormt mycket lyckligare personen är nu med denna målvikt än innan. Att personen i fråga är betydligt friskare och personens hälsa är oerhört mycket mer stabiliserad nu än tidigare tas ingen vidare notis om. Det är ytterst sällan, om än någonsin, en person som framhåller själva lyckan med det hela med orden ”Det är så skönt att inte längre ligga i riskzonen för diabetes” men nästintill alltid en kommentar som ”Nu kan jag äntligen få på mig min bröllopsklänning” eller ”Nu vågar jag bada på allmänna badstränder igen”.
Att personen låg i riskzonen för fetma relaterade sjukdomar var antagligen inte anledningen till att personen inte vågade bada på allmänna badstränder utan antagligen de socialt konstruerade idéerna om att människor ska se ut på ett visst sätt för att vara okej.
Det är också viktigare för en människa att berätta att hen inte kommer behöva genomgå den skamfyllda proceduren och sy ut sin bröllopsklänning några centimeter än att berätta för tittarna hur befriande det känns att inte längre oroa sig för att astman har slagit ut varje gång hen nyser.
Det är inte så ofta som en person försvarar den oätna bakelsen med uttalandet ”Jag har ätit så mycket mättat fett idag, jag oroar mig lite för mina blodkärl/ hjärt-och kärlsjukdomar ligger i släkten” men betydligt oftare får vi höra ”Jag har ätit så mycket fett idag, jag vill inte gå upp i vikt/bli tjock/inte passa i det där klädesplagget”.
Bland unga kvinnor är ätstörningar som anorexi och bulimi allra vanligast menar vårdguiden.se. En ätstörning handlar om en sjuklig fixering vid att gå ner i vikt eller att inte kunna kontrollera sitt ätande och äta för mycket. Viktnedgången är inte framprovocerad utav samhällsstrukturer som menar att det är fel att inte hålla sig utanför fetma relaterade sjukdomar eller för att det har skapats en hets mot att inte under några omständigheter ha några fettblockerade blodkärl. Dessa sjukdomar är istället skapade ur idén att det är fel att se ut på ett visst sätt.
Jag har själv ofta mött en person som inte lagrar mycket fett eller snabbt gör sig av med det fettet som hen äter, och som därför inte bryr sig om vad som stoppas i munnen. En människa som gör av med sitt fett snabbt har blodkärl som riskerar att täppas igen vid för mycket dåligt fett precis som alla andra människor har. En person som är rund kan vara betydligt friskare än en smal person på grund av att den runda personen blivit rund på nyttiga fetter samtidigt som den smala personen äter mindre mängd men fel sorts fetter.
Med tanke på vad jag tidigare redovisat tycker jag att det är otroligt irrelevant att fokusera på huruvida en person blir tjock eller inte utav att äta fel sorts fett istället för att fokusera på vilka konsekvenser det ger för ens blodkärl. Det känns dumt och tråkigt att mediala framställningar och kroppsideal hamnar i prioriteringsordning framför människors välmående och hälsa. Jag önskar att det fanns en bättre pedagogik kring vad som faktiskt är relevant att fokusera kring och har även en högt flygande dröm om att mediala strukturer kommer att förbättras eller försvinna i takt med människors ökade medvetenhet.
Jag anser att det vore mycket bättre om människor la kroppsidealen och samhällsbilden om hur en ska se ut för att passa in och vara tillräcklig åt sidan och istället koncentrerade sig på vilken mat, livsstil och träning som vi borde applicera i sin vardag för att må bra.
Jag tycker att det har blivit fel någonstans på vägen när vi går miste om en livsstils hälsoeffekter för att istället fokusera på att nå dem ideal som samhället konstruerat, och att en persons välmående ligger i utseendet, som att om en person når sin målvikt mår personen prima, istället för i hälsan.
Jag har nu fokuserat på hur det dåliga fettet väcker negativa reaktioner hos samhället. Det är dock inte det enda sorts fett som lider av samhällets kritiska blickar. Även det goda fettet som vi måste äta och som vi måste få i oss för att ÖVERLEVA möter skeptism. Jag hoppas att det blir mindre och mindre fokus på att ”Jag har ätit för mycket fett” och istället ett fokus på att ”Jag har ätit för mycket FEL sorts fett” eftersom vi inte borde sluta äta fett utan bara måste sluta äta så mycket utav fel fett. Fett är ett ord med negativ klang men jag skulle vilja att vi istället hyllade fettet som hjälper oss att leva och istället för att räkna kalorier och undvika fet mat, koncentrera oss på att äta rätt sorts fet mat.
Jag anser också att alla ungdomar borde serveras mat som innehåller nyttiga fetter i skolan så att ungdomar slapp köpa ett ofta billigt med onyttigt alternativ med dåliga fetter till lunch och att det fanns en bättre pedagogik i undervisningen kring kost, välmående och sjuka ideal.
Källförteckning
Internet
Andren, Per
Bjurman, Anette (2011-11-22) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ ”Fetma”
Barnfetma.se (datum okänt) http://www.barnfetma.se/ ”Om fetma och övervikt hos barn”
Bergström, Katrin (2011-11-14) http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61c03dad1180e26cb8780005258.html ”Vem blir fet och varför?”
Clinton, David (2012-12-12) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/ “Anorexi”
Dietguiden (datum okänt) http://www.dietguiden.com/snabbadieter.php ”Snabba dieter”
Eenfeldt, Andreas (2013) http://www.kostdoktorn.se/kolesterol “En snabbkurs i kolesterol”
Linnarsson, Elin (datum okänt) http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendationer/overviktfetma ”Övervikt och fetma
Livsmedelsverket (2013-12-04) http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/fett/ ”Fetter
Uddenberg, Nils (2008) http://www.genteknik.se/Uploads/Files/309.pdf ”Fetma”
fett
Inledning
Att äta skräpmat, godis och mycket dåliga fetter är inte bra för kroppen, det vet alla. Men det prats mer om hur fett får oss att se ut än huruvida det är farligt eller inte. Min rapport kommer att handla om på vilka sätt olika fetter faktiskt är farliga men även om på vilka sätt det får oss att överleva.
PROBLEMSTÄLLNING: Hur påverkar fett oss, negativt och positivt? Vilka fetter borde undvikas och vilka fetter borde vi försöka få i oss? Och är just hysterin kring att gå upp i vikt det mest relevanta att fokusera kring när det gäller fett?
Resultat
Det finns enligt livsmedelsverket.se flera olika sorters fett, fleromättat, enkelomättat, mättat och härdat fett/transfetter.
Fleromättat är det allra bästa fettet för hälsan eftersom det sänker det skadliga kolesterolet, minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar och i denna grupp ingår också de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6 som vi bara kan få i oss genom maten.
Det enkelomättade fettet är det nästa bästa eftersom det också sänker kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Fleromättat fett finns i fet fisk som ex. lax, rapsolja, linfröolja, valnötter och sesamfrön.
Enkelomättat fett finner vi i oliver, avokado, kyckling och olika nötter.
Mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Detta är alltså inte ett särskilt bra alternativ att välja inom fettvärlden.
Härdat fett eller transfetter innebär att omättat fett härdas och blir mättat fett på kemisk väg för att öka hållbarheten och göra fettet hårdare. Om denna process avbryts innan fettet är helt härdat blir det bara delvis härdat och det kan då bildas transfettsyror som är det allra skadligaste inom fettvärlden och därför bör undvikas i allra högsta grad.
Mättat fett hittas i animaliska produkter såsom fet korv, bacon, grädde, mjölk, fil, choklad och mycket bakverk.
Det industriellt framställda transfettet har sjunkit betydligt de senaste åren och finns nu främst i mjölkprodukter.
Skillnaden mellan de olika fetterna är att fettsyrorna i dem är olika uppbyggda.
Vad är det då som gör fettet så farligt?
Kolesterol är faktiskt inte bara skadligt utan också livsnödvändigt. Det är en byggsten i varje cell. Det finns alltså enligt kostdoktorn.se, två olika sorters kolesterol:
LDL-det onda kolesterolet. Även det skadliga kolesterolet fyller en funktion för oss men det är viktigt att vi ser till att inte äta för mycket utav det.
När vi äter fett transporteras fett och kolesterol ner till levern där det packas in i en sorts förpackning som kallas VDLD. Det finns många celler i kroppen som behöver fett för till exempel energi eller byggnadsmaterial och tömmer VDLD-förpackningarna på deras fett. När VDLD-förpackningarna har krympt till en viss storlek kallas de för LDL-förpackningar. Så länge en cell inte har behov utav en LDL-förpackning fortsätter den att krympa tills den har blivit till en LDL-partikel. Desto mindre och tätare partikeln blir, desto lättare har den att härskna och fastna i skadade blodkärl. Detta kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar.
Det är alltså detta som är skadligt när det talas om fetma.
HDL-det goda kolesterolet. Detta är den ”förpackningen” som kan ta upp ett överskott av kolesterol ur kroppen och föra tillbaka till levern och alltså minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
När kroppen lagrar mycket fett så samlas det utanpå kroppen och för många lagrade fettansamlingar kan skapa övervikt och övervikten kan sedan övergå till fetma. Fetma belastar kroppen så att vissa av kroppens system blir överansträngda, till exempel blodtryck, blodsockrets och blodfettssystemen. Fetma kan utöver detta påverka människors vardag genom de enkla anledningarna att det blir svårare med fysisk aktivitet och kroppskontroll. Men enigt vårdguiden.se finns det betydligt fler biverkningar med fetma eftersom det ökar risken för andra sjukdomar såsom; högt blodtryck, diabetes, gallsten, astma, olika sorters cancer exempelvis i matstrupen, tjocktarm, lever och livmoder, demens och infertilitet.
All sorts fetma är inte heller lika farlig påstår barnfetma.se. Den fetman som oftast drabbar män med att fettet sätter sig på magen är betydligt farligare än den fetman som oftare drabbar kvinnor med att fettet placerar sig på lår och rumpa. Det beror på att ”bukfettet” bäddar in de inre organen vilket kan skapa komplikationer till exempel när levern ska skicka iväg signalämnen, skriver genetiknämnden.se
För mycket av det dåliga fettet är dock inte den enda anledningen till fetma. Stress, miljö och ärftlighet är andra bidragande faktorer. En miljö med bra promenadvägar, relativt närliggande livsmedelsbutiker och skola/jobb så att ingen bil eller kollektivtrafik är aktuell och stabila cykelvägar ska enligt forskning.se vara en fördel för att minska övervikt och fetma eftersom det ofta bara är vanlig vardagsmotion som behövs för att få människor att må bättre eller börja förändra sin livsstil. En miljö där det erbjuds billig och enkel motion för människor underlättar också enormt, till exempel ett bostadsområde med ute gym (som i Eriksdal i Stockholm) och allmänna simbassänger. Men trots dessa faktorer är ändå relationen till mat boven till fetma. Det är inte heller bara fettet i maten som gör oss tjocka, utan även till exempel socker, men fett är den allra största bidragande faktorn.
Nu vet vi alltså hur fett påverkar oss negativt, men på vilka sätt är fett livsviktigt för oss egentligen?
• Fett är en oerhört viktig energikälla för oss och det lagras i fettväven. Det är också värmeisolerande och värmer våra inre organ.
• Fett hjälper också till att skapa hormoner som vi behöver och hjälper oss att ta upp fettlösliga vitaminer A, D, E och K, alltså vitaminer som är enormt viktiga för oss och som vi inte kan tillgodose oss om vi inte får i oss fett samtidigt.
• Fetterna tillgodoser oss också med de essentiella fettsyrorna.
• Dessa fettsyror finns bara i maten och de påverkar blodtrycket, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.
• Fett skyddar också våra celler, till exempel våra ytterst viktiga hjärnceller.
• Utan fett skulle vi alltså inte kunna överleva.
Det finns enligt barnfetma.se en tydlig skillnad mellan vilka som drabbas utav fetma och vilka som inte gör det. Fett är inte bara fettsyror och fettvävnad utan också en fråga om samhällsklasser och inkomstskillnader. Inte bara i Sverige utan i flera västländska länder är det två till tre gånger vanligare med fetma i familjer med sämre ekonomi. Detta beror på att skräpmat, alltså mat som innehåller mycket fel fett, är billigare än nyttigare mat med mindre andel skadliga fetter. Familjer med sämre utbildning som inte är lika medvetna om konsekvenserna med fetma drabbas också oftare än välutbildade familjer.
Dock ser det annorlunda ut i U-länder där fetma istället är ett tecken på välfärd, pengar och lyx eftersom det är många människor som inte har möjlighet att försörja sig själva eller sina familjer med mat.
Många svenskar lider av detta välfärdsproblem och äter för mycket mättat och härdat fett. Det finns enkla lösningar på detta såsom att byta margarinet i stekpannan till rapsolja, hävdar livsmedelsverket.se
Avslutning
I rapporten har jag beskrivit hur fett kan skada oss, om hur det skadliga kolesterolet får blodkärl att bli trängre och på så vis kan ge upphov till hjärt-och kärlsjukdomar, vilket enligt socialstyrelsen.se är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Jag skriver också om problemen kopplade till fetma, alltså risken för andra sjukdomar. Det kan tänkas att detta borde vara den främsta rädslan i fettdebatten. Men trots medvetenheten hos människor idag om hur för mycket dåligt fett kan leda oss närmare den främsta dödsorsaken idag i Sverige är det inte det som de allra flesta artiklar eller samtal kring fett handlar om. Istället skrivs det, pratas det och konstrueras det dieter kring viktnedgången. Om dessa diskussioner, artiklar och dieter åtminstone handlade om hur vi ska bli friskare genom att äta rätt saker, för att exempelvis minska risken för fetma relaterade sjukdomar (vilket såklart en del gör men alldeles för få) skulle debatten ändå vara förstålig. Men när vårt fokus istället ligger på att gå ner så mycket och så snabbt som möjligt (en diet som går snabbt innehåller oftast inte bäst hälsoriktiga medel anser dietguiden.se) för att ”komma i form till stranden” eller ”komma i dina gamla jeans på tio dagar” tycker jag att någonting gått snett.
Även om det i vissa fall kan vara så att en viktnedgång absolut skulle få en persons hälsa att bli betydligt bättre, tycker jag att fokuset borde ligga på att få personen i fråga till att motionera mer regelbundet eller äta nyttigare. I program som ”Du är vad du äter” går programidén ut på att en person som är överviktig under en angiven tidsperiod ska nå sin målvikt. När personen sedan nått målvikten firas det med före och efter bilder som tydligt bevisar hur enormt mycket lyckligare personen är nu med denna målvikt än innan. Att personen i fråga är betydligt friskare och personens hälsa är oerhört mycket mer stabiliserad nu än tidigare tas ingen vidare notis om. Det är ytterst sällan, om än någonsin, en person som framhåller själva lyckan med det hela med orden ”Det är så skönt att inte längre ligga i riskzonen för diabetes” men nästintill alltid en kommentar som ”Nu kan jag äntligen få på mig min bröllopsklänning” eller ”Nu vågar jag bada på allmänna badstränder igen”.
Att personen låg i riskzonen för fetma relaterade sjukdomar var antagligen inte anledningen till att personen inte vågade bada på allmänna badstränder utan antagligen de socialt konstruerade idéerna om att människor ska se ut på ett visst sätt för att vara okej.
Det är också viktigare för en människa att berätta att hen inte kommer behöva genomgå den skamfyllda proceduren och sy ut sin bröllopsklänning några centimeter än att berätta för tittarna hur befriande det känns att inte längre oroa sig för att astman har slagit ut varje gång hen nyser.
Det är inte så ofta som en person försvarar den oätna bakelsen med uttalandet ”Jag har ätit så mycket mättat fett idag, jag oroar mig lite för mina blodkärl/ hjärt-och kärlsjukdomar ligger i släkten” men betydligt oftare får vi höra ”Jag har ätit så mycket fett idag, jag vill inte gå upp i vikt/bli tjock/inte passa i det där klädesplagget”.
Bland unga kvinnor är ätstörningar som anorexi och bulimi allra vanligast menar vårdguiden.se. En ätstörning handlar om en sjuklig fixering vid att gå ner i vikt eller att inte kunna kontrollera sitt ätande och äta för mycket. Viktnedgången är inte framprovocerad utav samhällsstrukturer som menar att det är fel att inte hålla sig utanför fetma relaterade sjukdomar eller för att det har skapat en hets mot att inte under några omständigheter ha några fettblockerade blodkärl. Dessa sjukdomar är istället skapade ur idén att det är fel att se ut på ett visst sätt.
Jag har själv ofta mött en person som inte lagrar mycket fett eller gör av med det fettet som hen äter snabbt, och som därför inte bryr sig om vad som stoppas i munnen. En människa som gör av med sitt fett snabbt har blodkärl som riskerar att täppas igen vid för mycket dåligt fett precis som alla andra människor har. En person som är rund kan vara betydligt friskare än en smal person på grund av att den runda personen blivit rund på nyttiga fetter samtidigt som den smala personen äter mindre mängd men fel sorts fetter.
Med tanke på vad jag tidigare redovisat tycker jag att det är otroligt irrelevant att fokusera på huruvida en person blir tjock eller inte utav att äta fel sorts fett istället för att fokusera på vilka konsekvenser det ger för ens blodkärl. Det känns dumt och tråkigt att mediala framställningar och kroppsideal hamnar i prioriteringsordning framför människors välmående och hälsa. Jag önskar att det fanns en bättre pedagogik kring vad som faktiskt är relevant att fokusera kring och har även en högt flygande dröm om att mediala strukturer kommer att förbättras eller försvinna i takt med människors ökade medvetenhet.
Jag anser att det vore mycket bättre om människor la kroppsidealen och samhällsbilden om hur en ska se ut för att passa in och vara tillräcklig åt sidan och istället koncentrerade sig på vilken mat, livsstil och träning som vi borde applicera i sin vardag för att må bra.
Jag tycker att det har blivit fel någonstans på vägen när vi går miste om en livsstils hälsoeffekter för att istället fokusera på att nå de ideal som samhället konstruerat, och att en persons välmående ligger i utseendet, som att om en person når sin målvikt mår personen prima, istället för i hälsan.
Jag har nu fokuserat på hur det dåliga fettet väcker negativa reaktioner hos samhället. Det är dock inte det enda sorts fett som lider av samhällets kritiska blickar. Även det goda fettet som vi måste äta och som vi måste få i oss för att ÖVERLEVA möter skeptism. Jag hoppas att det blir mindre och mindre fokus på att ”Jag har ätit för mycket fett” och istället ett fokus på att ”Jag har ätit för mycket FEL sorts fett” eftersom vi inte borde sluta äta fett utan bara måste sluta äta så mycket utav fel fett. Fett är ett ord med negativ klang men jag skulle vilja att vi istället hyllade fettet som hjälper oss att leva och istället för att räkna kalorier och undvika fet mat, koncentrera oss på att äta rätt sorts fet mat.
Jag anser också att alla ungdomar borde serveras mat som innehåller nyttiga fetter i skolan så att ungdomar slapp köpa ett ofta billigt med onyttigt alternativ med dåliga fetter till lunch och att det fanns en bättre pedagogik i undervisningen kring kost, välmående och sjuka ideal.
Källkritisk diskussion
Jag har i denna rapport använt mig utav källorna livsmedelsverket.se, barnfetma.se, genetiknämnden.se, vårdguiden.se, forskning.se socialstyrelsen.se, dietguiden.se, kostdoktorn.se och en motion från jordbruksdepartementet.
Livsmedelsverket.se anser jag som en ytterst trovärdig källa eftersom den saknar tendens, de är nyligen uppdaterad information (hemsidan), alla länkar fungerar och informationen stämmer överens med information som jag jämfört med från andra hemsidor. Dock saknas författare för den artikel jag har använt mig utav men på grund utav det resterande trovärdiga som denna hemsida erbjuder väljer jag ändå att använda informationen därifrån.
Barnfetma.se är en hemsida som jag anser som tillförlitlig eftersom informationen är nyligen uppdaterad men vars frånvaro av datum och exakt författare får mig att misstro tillförlitligheten en aning. Denna källa har också en svag tendens vilket är att skildra fetma som något ytterst farligt och kan på så vis få fett att framstå som något dåligt. Men eftersom jag är medveten om detta och har möjlighet att jämföra med andra hemsidors information så kan jag bortse från det och ändå tillgodose mig med den information som jag anser är tillförlitlig.
Genetiknämnden. Se är är en hemsida som mynnar ur en statlig myndighet och jag har svårt att tro att något som kommer från en statlig myndighet inte skulle vara pålitlig information.
Vårdguiden.se är en samlingsplats för sjukvårdsupplysning. En hemsida som lämnar ett telefonnummer där människor kan vända sig om sjukvårdsupplysning och samarbetar med hemsidor från ansedda statliga företag som till exempel Sveriges Ungdomsmottagning (UMO) anser jag som otroligt trovärdig.
Forskning.se är en nationell forskningsportal där ägare och kontaktuppgifter är lätt tillgängliga. Hemsidan ser proffsig ut och alla länkar fungerar. På grund av detta anser jag att den är trovärdig.
Socialstyrelsen.se är en hemsida vars enheter ägs utav Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO). En hemsida som ägs utav en sådan ansedd organisation skapar tilltro hos mig. Dock saknas exakt datum på artikeln vilket drar ner trovärdigheten en aning.
Dietguiden.se hör till företaget viktväktarna. Det är ett ansett företag med många anhängare och jag har svårt att tro att de skulle skriva ut felaktig information på sin hemsida. Tyvärr saknas författare och datum vilket skapar misstro men tack vare det ansedda företaget som är kopplat till denna hemsida väljer jag ändå att tro på informationen.
Något annat som jag har svårt att tro är att politiker inom jordbruksdepartementet skulle använda sig utav felaktig information i en motion och jag anser alltså att det är en väldigt trovärdig källa.
Kostdoktorn.se är inte bara en ansedd blogg utan också en av Sveriges största hälsobloggar. Författarna finns angivna och är möjliga att kontakta. Jag anser att denna källa är pålitlig.
Källförteckning
Internet
Andren, Per
Bjurman, Anette (2011-11-22) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ ”Fetma”
Barnfetma.se (datum okänt) http://www.barnfetma.se/ ”Om fetma och övervikt hos barn”
Bergström, Katrin (2011-11-14) http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61c03dad1180e26cb8780005258.html ”Vem blir fet och varför?”
Clinton, David (2012-12-12) http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/ “Anorexi”
Dietguiden (datum okänt) http://www.dietguiden.com/snabbadieter.php ”snabba dieter”
Eenfeldt, Andreas (2013) http://www.kostdoktorn.se/kolesterol “En snabbkurs i kolesterol”
Linnarsson, Elin (datum okänt) http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendationer/overviktfetma ”Övervikt och fetma
Livsmedelsverket (2013-12-04) http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/fett/ ”Fetter
Uddenberg, Nils (2008) http://www.genteknik.se/Uploads/Files/309.pdf ”Fetma”
